Ett väldigt…. udda avsnitt! Om träning på märkliga tider för att få ihop löpningen, om varför man ska dricka udda antal öl innan man springer hem från krogen, hur bra det kan gå när man ångar sprit i en inomhushall och varför vi ska försöka oss på ett världsrekord på uppstuds?! Utöver det blir det så klart snack om Biltemas löparkläder OCH det senaste från Riche där vi dricker en pink lady cocktail 👌🏻. Avsnitt 17 på skånska – ni är varmt välkomna!
Avsnitt 17, Udda löpning & Udda tider
https://podcasts.apple.com/se/podcast/17-udda-l%C3%B6pning-udda-tider/id1539039755?i=1000510562322&l=en
Titel: Udda löpning & Udda tider – Att få ihop löpningen på märkliga tider
Inledning: I avsnitt 17 av vår podd Löpning & Livet tar vi oss an temat ”Udda löpning & Udda tider”. Vi kommer att dela våra märkligaste minnen från udda löpning, diskutera hur många bars man ska dricka innan man springer hem från krogen och fundera över om det verkligen är så bra att springa bakis. Dessutom berättar vi om vår strävan att slå ett världsrekord. Häng med oss när vi utforskar löpning på märkliga tider!
Huvudrubriker:
- Märkliga minnen från udda löpning Fredrik och jag delar våra mest minnesvärda upplevelser av att springa på udda tider, som att springa hem från fester eller ta sig an löpning bakis i en hall.
- Att springa hem från krogen: regler och principer Vi diskuterar hur många bars man bör dricka innan man springer hem från krogen och hur man bäst navigerar denna udda löpningssituation.
- Morgon- och kvällslöpning: vad är grymt och vad ska man undvika? Vi går igenom fördelarna och nackdelarna med att springa på morgonen och kvällen samt ger tips på hur man kan anpassa sitt löpande efter dygnsrytmen.
- Transportlöpning och varför de är fantastiska Vi pratar om hur transportflöten kan hjälpa dig att få in löpningen i din vardag och varför det är så fantastiskt att använda dessa tillfällen för att träna.
- Världsrekordförsöket: en härlig twist I slutet av avsnittet avslöjar vi vårt planerade världsrekordförsök och hur vi tänker ta oss an utmaningen.
Sammanfattning: I avsnitt 17 av Löpning & Livet utforskar vi temat ”Udda löpning & Udda tider” genom att dela våra märkligaste minnen, diskutera regler för att springa hem från krogen och ge tips för att få ihop löpningen på märkliga tider. Vi avslutar med att berätta om vårt planerade världsrekordförsök. Häng med oss när vi dyker djupt in i udda löpningssituationer!
Nyckelord: Udda löpning, Udda tider, Löpning och livet, Löpningsträning, Löpning efter fest, Springa bakis, Transportflöten, Morgonlöpning, Kvällslöpning, Världsrekordförsök, Veckan som gått, Löppass, Skadeperiod, Återhämtning, Uthållighet,Tempo, Löpningstips, Våren och löpning
Hela avsnittet i text här:
Avsnitt 17, jag kan garantera att det här kommer bli det mest udda avsnittet hittills när vi har temat udda löpning och udda tider.
Fredrik och jag kommer att prata om våra märkligaste minnen från udda löpning.
Vi kommer att gå igenom regler och principer för hur många bars man ska dricka innan man springer hem från krogen.
Och vi kommer att prata om är det egentligen sådär jättebra att springa hem från fester eller springa bakis i en hall.
Vi kommer prata om transportflöten och varför det är så fantastiskt.
Vad som är grymt när man springer på morgonen och vad man ska undvika att springa på kvällen.
Och till slut kommer vi ha en riktigt härlig twist om ett världsrekordförsök som vi ska ge oss på.
Välkommen till avsnitt 17, nu kör vi!
Då tar vi om ”Veckan som gått”. Jag glömde slå igång min mic.
Eller var det kanske du som plockade bort min mic?
Det är mitt ultimat om jag håller varje avsnitt.
Du vill ha en egen podd?
Det ska bara vara min röst och sen ska det vara tystnad länge.
”Han var min röst”
”Vad fan är det han lyssnar på?”
”Det är Fredrik som har klippt bort honom”
Men nu tror jag vi har ljud i båda micarna.
Så då kan du väl inleda med ”Veckan som gått”.
Det här kommer bli en sån framstressad avsnitt.
Kommer folk att märka att det är sjunde gången vi spelar.
Klockan är kvart i ett på natten. Vi vill bara bli färdiga nu.
Men veckan som gått.
Jag har haft en svinbra vecka.
Jag kommer inte riktigt ihåg var jag började med.
Så jag tänkte backtracka mina steg istället.
Du och jag sprang ett pass idag som var…
Jag blev dödstrött.
Så trött som man aldrig vill bli på ett pass blev jag idag.
Jag tror att jag var lite tröttare än dig faktiskt.
Det är ingen tävling Fredrik, fast det tror nog kanske jag också att det var.
Egentligen skulle vi köra, egentligen.
Vi körde det passet men vi följde inte våra egna instruktioner.
Passet som jag hade lagt till gruppen att köra var att vi skulle köra 6 km tempo.
Då var tanken att ens 10 km fart och så ska man springa 6 sekunder per kilometer långsammare.
Man ska bygga en stark motor, man ska känna att det är en bekväm fart när man ligger strax över en milfart.
Så blev det inte, för dig och mig.
När vi började snacka om det så var jag så här
”Jag vet inte vad jag gör på en mil”
Du bara ”Nej, det vet inte jag heller”
Så på uppvärmning resonerade vi så här
”Jag tror egentligen kanske vi skulle kunna göra en mil på 38-38,5”
Så började man räkna, då ska vi hålla 356 fart
Så kändes det lite mesigt, så vi bara ”Äh, vi säger 350”
Och sen skiff fick vi, fy fan vad det var vidrigt
Det är svårt att komma tillbaka efter skada
Man har inte riktigt koll på sig själv och vad man gör och hur man ska lägga upp passen.
Det blir ju ofta de här några pass där du verkligen bara går rakt in i väggen och tar slut totalt.
Jag kände att efter två kilometer idag så kände jag att det här kommer att bli något utöver det vanliga.
Rent orkesmässigt så var jag totalt slut.
Det tänkte jag också. Typ efter två.
Det här känns inte som 10 km/h plus 6 sekunder per kilometer.
Det här känns som 3 km/h.
Det var riktigt vidrigt.
Men vi gjorde det fint.
Vi höll 3.49 respektive 3.51-3.52 per kilometer.
Nu har vi ändå haft ett skadeperiod.
Nu får ni gissa själv vem som sprang snabbast.
Det var jag!
- ”Jag cykler ger ingenting, jag säljer den.”
- ”Jag ville mer, det var därför, jag ville mer.”
- Ja, exakt.
- Nej, men det är skönt.
Både du och jag tycker det är rätt gött att bli trött där.
Så det var ett kul pass på det sättet.
Man känner ett utveckling.
- Ja, men vi måste ta oss igenom det helt enkelt.
De här passen är ju…
Ska man komma tillbaka så får det göra lite ont.
- Det är så det är.
- Och en rekommendation kring det här passet.
Om du ska göra den och skita i instruktionerna och bli dödstrött.
Boka inte in ditt lönesamtal med din chef direkt efter.
Det gjorde jag och det var mosigt.
Det är tre så jag vill lägga mig i fordståsställning.
- Kan du berätta om det?
- Jo, det gick bra.
Eller, det vet jag inte än.
- Du har kvar jobbet?
- Jag är fortfarande kvar.
- Han sänkte din lön.
- Lite så här utvecklingsmedveten.
Du är aldrig förberedd inför möten.
Det känns som att du stressar in i sista sekunden.
Du är alltid svettig.
Jag känner svettoften genom Teams-mötet.
- Exakt.
- Ja, alltså det är ett tips.
Ska man göra sånt så se till att ha planeringstid istället för mötestid direkt efter.
- Bra tips.
- Sen övriga veckan kommer jag inte riktigt ihåg exakt.
Vi har kört någon annan typ av kvalité i helgen som jag inte riktigt kommer ihåg var fastän vi körde.
- Ja men du, körde du en rak femma?
- Ja det gjorde jag, jag körde en rak femma.
- Var den så?
- Så var det.
- Shit, fick jag ombyta roller?
- Jag vet, jag kommer inte ihåg ett skit.
-Vem har du sprungit? -Det var också skitbra.
Jag har sprungit typ fem av de senaste sju dagarna.
Fem pass är jag svinnöjd med.
Lördagspasset, fem kilometer dödslöpning, det också.
Jag hade 18.32 på landsväg så jag förbättrar mig lite grann nu.
Nu tänkte jag börja strukturera upp löpningen.
Du och jag pratade om att vi skulle försöka bygga lite mer uthållighet.
Eftersom vi har farten.
Absolut inte uthålligheten känner vi idag.
Är det så att självförtroendet fixar en liten törn idag?
Hur känner du?
Jag känner att det var en vinst att vi inte dog.
Men jag hade ju hoppats att det skulle kännas lite lättare.
Men det sjuka är att jag tyckte inte att farten var så jävlig.
Det var bara det att kroppen ville dö.
Alltså så att flåset finns ju inte.
Det tyckte jag var jobbigt.
Både flåset och muskulärt på något sätt.
Jag vet inte, hela jag var trött.
Det jag tar med mig som är positivt från idag
är att jag genomförde det.
Alltså den mentala styrkan där och ändå genomföra det.
När du har fyra kilometer och du vet att du är nära max.
Vi skämtade om det på nerjågen.
Jag tyckte efter på nerjågen kändes kroppen som en bil
där alla varningslamporna som finns blinkar.
Om man försöker rulla fram bilen till verkstaden.
Så känns det på ner i åkern, tyckte jag, fast i kroppen.
Det var inte så upplyftande.
Min vecka har varit skitbra.
Jag har haft jävligt roligt och kul på jobbet nu.
Lite mindre hektiskt, vilket är gött.
Jag känner att jag lever fint nu.
Och din vecka Fredrik, hur har den varit?
Min vecka har också varit bra.
Det känns lite som att…
Både jobbmässigt så har jag fått mer kontroll.
Jag har gått in i en ny roll och har ny energi utifrån det också.
Sen har ju solen tittat fram och våren och springa i shorts och hela den biten.
- Idag sprang vi i den roligaste klädseln överhuvudtaget.
Tunn långarmat, mössa som man…
Jag hade keps, du tog av dig mössa efter ett tag.
Tunna handskar, shorts.
- Och det var från Biltema.
- Ja, från Biltema.
Och det var vindstilla från Biltema.
Helsingborg också.
Det var grymt.
- Det var jättebra.
Jag känner liksom att våren är på antågande.
Formen är horribelt dålig.
- Den är på gång.
- Den är på gång.
- På gång, Karin.
Du kan inte bli sämre härifrån tänker jag.
Då är den på gång, kallar man det så.
Jag har fått upp lite. Jag har inte problem med mitt knä faktiskt.
Det är riktigt, riktigt bra.
Det är första veckan på många veckor som jag kan berätta om att mitt knä håller.
Jag sprang 10 km i onsdags dagen efter poddandet.
Sen cyklade jag 40 minuter på torsdagen.
Sen vilar jag på fredagen och körde mina Spanish squats.
- Just det, de gick med de förra veckan om man är nyfiken på dem.
- Det kan man googla fram på.
Det är inte helt lätt att göra dem faktiskt.
Jag har ju satt de här banden i ett bord.
Alltså i middagsbordet.
Jag vet inte, jag gör kanske lite fel.
För att det känns lite som att jag ska trilla hela tiden eller att bordet ska åka med mig.
- Ja men det är så det ska kännas.
- Det har jag. Det är rätt så.
- Spanish squats.
- Då kör jag vidare på det.
I lördags körde jag 10x200x2 och 200m joggvila.
För att förklara den så är det…
200m snabbt, vi körde 320, alltså 40 sekunder.
Sen körde vi 60 sekunder långsamt, dubbla vid 445.
- Ja, typ. Runt 5 fart.
- Och sen springer du det, utan att stå och vila.
- Ja, just det.
- Och så kör du lite längre jogg mellan seten.
- Ja, just det.
- Du kör 10x200m, och så 200m jogg, och så två set av det.
Däremellan kör du en lite längre jogg.
Så körde vi i fyra minuters jogg.
Det blir ju typ 8,8 meter.
9 kanske.
Så det blir ett långt och bra pass.
Långt och bra och jag tror vi fick ihop ett snitt på 4 fart.
Det är skitbra.
Jag är supernöjd med det passet.
Det kan vara att det sitter lite i benen idag också.
Kommer jag på nåt?
Jag skyller också på mitt lördagspass.
Det är garanterat därför det var jättejobbigt idag.
Hade vi inte gjort det hade det varit lika snabba som alla de andra i gruppen.
För de körde ingenting i lördags.
Nej precis. Eller var de med?
Ja, kanske.
De körde hårda också i lördags.
Det kan vi tillägga där jag från dagens pass att de andra utvecklas.
Det gör vi också en dag.
I rasande fart. Lite oroväckande snabbt.
Ja, så är det. Jag tror att du har nog aldrig känt oss som en svans så mycket
efter att vi tittade på vad de gör för tider idag.
Men det tycker vi är roligt och vi stöttar dem i framgången.
- Ja det ska bli kul nu när vi kastar ut dem och vår biltema-grupp.
Att de får skapa en egen träningsgrupp där de får vara duktiga.
- Exakt. – Tänker vi.
- Det kan bli kul.
- Men vi tillåter inte att någon är bättre än någon.
- Nej, det är det viktigaste.
- Nej, det är skitkul.
Men söndag hoppar jag på cykel.
Just nu varvar jag cykel och löpning lite grann.
för att inte belasta knät för mycket.
- Du har ju skaffat en schysst cykel också.
- Jag köpte den av en god vän.
Som sa att det där är bara skit.
- Varför har man inte en cykel?
- Den här alternativa träningen ger ingenting.
Känner du honom?
- Ja, det är jag.
- Han sålde den skitdyrt också.
Jag kollade på blocket sen.
- Det är lätt marknadspris plus 20%
så får jag säga till kompisarna.
Jag körde lite tempo på cykel. Det var lite kul.
20 kilometer i hög fart.
Du hade ett rasande tempo.
Det var kul. Jag ville hinna färdigt innan skidskyttet.
Jag var under tidspress. Jag var tvungen att gasa på lite.
Sen måndags var det 10-20 meter distans.
Flåsigt. Det var ju jag som sprang med dig.
Det var vidrigt.
Det var jätteflåsigt.
Sedan idag har vi varit ute och plågat varandra på 6 kilometer.
lågat varandra på sex kilometer tempo som vi pratade om.
Det är nästan kontinuerlig träning här, Fredrik.
Ja, och det är ju sjukt kul faktiskt att vara tillbaka.
Och känna att man är sådär sliten och gott trött i både ben och
hela kroppen nu för tillfället faktiskt.
Vet du hur länge sedan det var du sprang en mil under 40?
- Det är jättelänge sedan, men det borde det vara.
Det borde vara ganska länge sedan.
- Det är nämligen min eviga motstock.
Det är en sån mjukt mål jag har, att alltid kunna springa en mil under 40.
Då vet jag att jag är bra, eller då är jag i en form där jag vill vara.
Så jag tänkte att kanske till nästa tisdag, eller åtminstone tisdagen efter det,
så ska du och jag springa en mil under 40. Det kan vi väl lova?
Du vill väl slänga in en sån här 12 km pass i 4-fot?
Då kan vi ju avverka den.
Ja, det tänker jag.
Så vi passerar milen på 39,50 och så kör vi 2 km till.
Ser jag verkligen fram emot det passet?
Det ska bli kul att ligga i fosterställning sen.
Det blir jätteroligt.
Men härligt. Ska vi summera det med att vi är på gång?
Absolut på gång.
Vi är skadedrabbade.
Vi är på väg framåt. Det känns svinbra.
Nu kör vi vidare till veckans drink.
- Ja, det gör vi.
- ”Veckans Riff”. Nej, ”Veckans Drink” var det.
- ”Veckans Riff” borde du fan äta, det tycker jag.
- Ja, men det gör vi.
- Okej, vad har vi i glaset bort här? – Det är luft.
- Jag gjorde rätt mycket kvar nu, de var så jävla goa.
- Pink Lady Cocktail. En blandning av gin, apple jack, som vi kom fram till var någon form av calvados-aktigt äppel.
- Calvados är väl jordpåpel? – Ja, det är jordpåpel.
Svingott är det.
Och sen är det grenadin.
Sockerlag.
Det är den vi alltid har.
Den har du ju alltid.
När man inte kan använda något så kastar man i grenadin.
Jag vet, du var hemma hos oss för något tid,
och du bara ”vad är det där?”
”Den ska man inte vara röd.”
”Hade du grenadin?” ”Ja, det gjorde jag.”
Jag hade inget sockerlag, så jag tog grenadin.
Nej, men sen är det där…
Äggvita.
Äggvita och…
- Ja, that’s it väl.
- Citronjuice. – Citron, förlåt, den glömde jag. Citronsaften.
- Just det. Och äggvita har vi också pratat om tidigare.
Men varför har man äggvita i, Fredrik?
- Nej, men det är ju för att skapa den här fina skumkronan på toppen.
Det ser estetiskt snyggt ut, verkligen.
- Jag tycker att det är en sån här amatörperspektiv
är att det är skillnad mellan en grogg och en drink, tycker jag.
När man ser den så får man ändå känslan
”Fan, här är de som har ansträngt sig”.
Man brukar ju säga att en grogg har två ingredienser och en cocktail har fler.
Ja, det är faktiskt det.
Rom och cola, vodka och vatten, det är alla de där klassiska.
Ska jag blanda en drink och någon blandar med två ingredienser så är det ingen drink, det är en grogg.
Fan, det var en bra tumregel.
Ja, blanda i mer grejer bara för att det är en cocktail.
Ja, i och för sig. Det är nästan bara gin och tonic som är ett…
Ja, det kan också vara en grog, beroende på vad det är för typ av gin och tonic.
Släng in lite granbar och nån…
Vad fan har det kastringkott i det där?
Pepparkorv och gurka, så är det en cocktail.
Precis. Gin och tonic kotte är detta.
Exakt.
Men vi blandade pink cocktail idag, pink lady cocktail idag,
för att vi är på ett lopp som heter Tjejmilen.
Det är det. Det är ingen blm som springer den.
Nej, det är inte vi heller.
Nej, det är vi inte. Vi har inte sprungit i någon av oss.
Nej, och kommer inte göra det heller.
Om inte någon av oss ska göra könsbyte.
Eller om det blir tjejmilen man.
Ja, okej.
Vet inte varför man skulle göra det.
Men varför känns det lite ofrävt när man sätter ”mansmilen”?
Ja, men det blir inte bra.
Det blir lite danskt.
Men det var väl inte en sån lopp i Danmark som vi pratade om?
Jo, men jag vet, förr hade de väl…
Nu är vi inte så gamla, men grabbhalvan fanns ju förr.
Det var nog motsvarigheten till det.
- Är det en halvmard då?
- Grabbhalvan?
- Borde det vara en ljug?
- Jag tror det var nån form av stafettaktigt.
Jag tror säkert Lars har sprungit den.
Skulle jag tippa på.
Annars tänker jag ”Mansmilen”.
- Det måste vara på danska.
- Det blir mycket mer.
- Ska du springa tjejmilen?
Nej, försörjning! Jag ska sprida!
Mänsmil!
Mänsmil!
Men tjejmilen, Simon.
Nu svävar vi ut här.
Det är ett av världens största lopp för tjejer och kvinnor.
Här hade jag faktiskt ingen aning om, men man borde kunna gissa sig till det,
för det är sjukt många som springer.
I Stockholm är det nästan 24 000 som springer.
Det är helt galet.
Man har även infört lite andra distanser än 10km.
Man har infört ett trail, tjej-milen-trail och en halmara som vi inte riktigt vet om det var 2018 eller 2019.
Men 2020 blev det ju ingenting.
Man hoppas väl på att det blir ett lopp nu 2021.
Vi ska ha ett tema om det vid något tillfälle.
Lite längre fram.
För de som hade frågat om det där.
Hur resonerar man om, nu har man lagt alla mara och halvmar-loppen,
har de i bunkrat i september och oktober nu.
Eftersom vi har tankar på pandemin.
Hur ska man tänka om man vill springa fler av de loppen?
Men för att vara riktigt krassa så vet man inte ens om de kommer att bli av.
Nu hoppas vi till Gud att det blir en hel drös med lopp i hösten.
Men det får vi ha som ett tema vid något tillfälle.
Hur man ska tänka om man ska springa sju lopp på två veckor.
- Gör det inte.
- Varmt rekommenderat att inte.
- Jag tror vi kan avhandla den redan nu.
- Nej, det är ingen bra idé.
- Den är inte avhandlad.
Men Tjejemidlen tycker jag är cool också.
Det verkar ju vara ett ganska bra spann både av elitlöpare och motionärer.
Jag gick in och kollade lite vem som har vunnit flest guld sedan 1984 när det startade.
Det var ju Evi Palm och Isabella Andersson.
Sen är det en massa andra kändisar också som har vunnit en massa guld.
Men det är tid och ner mot 32 milen och så. Det är hög klass.
Det går fan snabbt alltså.
Det kommer du och jag också göra i våra drömmar någon gång.
Ja, precis. I nästa liv.
I nästa liv, då ska jag bli en 32-minuterslöpare och skita i min familj och jobb och sånt.
Inte skaffa någon för mycket.
Nej, så ska jag bara springa.
Gött!
Nej, men tjej-mailen, coolt lopp och en god drink fick vi avnjuta här precis.
Och återkoppla till det vi alltid pratar om.
Så är det så här.
När man har sprungit tjej-milen rekommenderar vi att gå in på Rish.
Och dricka en Pink Lady Cocktail.
Pink Lady Cocktail!
Det är bara att fråga bort henne, hon har en pil.
Vet vi inte vad vi ska prata om nu?
Biltema.
Ja, det ska vi.
Ja, gött!
Vi hoppar över till dem.
Gör vi.
Fredrik.
Ja?
Våren har fan kommit till Skåne. Hur känns det?
- Åh, det är ju helt underbart!
- Vi fick ju uppleva nästan till vindstilla idag på Lundsjön.
- Ingen sol dock? – Ingen sol, men den kan vi leva utan.
- Men 10 grader tror jag? – Ja, det är sjukt.
- Helt underbart! Ingen vind och 10 grader.
- Varför är vi såna svenskar då vi bara så här…
När inte vi har sett solen på tre månader så blir vi…
”Va? Våren?”
Så säger vi det på stockholmsdialekt också.
Det brukar vi göra här nere i Skåne.
Nej men det som slår mig litegrann
det är den här omställningen nu
när man går från att springa i väldigt långa tights
och tjocka tights och mycket kläder på sig
till att ställa om till att springa i lite lättare kläder.
Det är inte helt lätt.
För att nu när man möter upp en grupp
alltså vår träningsgrupp eller andra som vi springer med
Man resonerar olika.
Det är rätt stor bredd i vad man har klätt på sig.
Du slänger på dig skjort ganska tidigt.
Väldigt tidigt. Jag har mina principer.
Över fem grader och det inte blåser fort.
Då är det skjort som gäller.
Var på andra behåller sina tights till det är 15 grader varmt ute?
Där tänker man att man gillar att bli skitvarm.
Och tänker ”oj vad jag klädde på mig för mycket”.
Det kan vissa gilla. Det gör inte vi.
Men det är så syftet.
Vi har fått testa kläder från Biltema.
Nu har vi haft möjlighet att känna på dem några veckor.
Nu är omställningen, Simon. Hur ska man tänka?
Vad är rimligt utifrån den kollektionen?
Precis. Jag tycker faktiskt att Biltemas kollektion som de har just nu
passar sig väldigt bra till vår och höst.
Sen är det även till sommar med t-shirt.
Framförallt när vi får prova mössan, vantarna, den långarmade hälsosippen.
Det är ett sånt favoritplagg.
Det är det vi pratade om.
Jag körde den idag på det passet vi körde idag.
Perfekt varmt.
Helt perfekt.
Jag kan tycka att det är två grejer som jag tycker är lite knepiga alltid.
När man ska göra omställningen.
Oavsett om det är från kallt till varmt eller när man går från sommar till höst.
Det är därför jag har de här principerna.
för min egen del, då vet jag om att
när det är över 5 grader, då vet jag om att jag brukar känna så här.
Så implementerar jag dem, för då har jag även koll på när man ska ha mössan och vantarna och allt det där.
Jag tycker den här tiden är det svinget med
hellre sådär shorts, för lite för tidigt.
Och hellre köra det den långarmade och mössa och vanta, lite Salkaj-style.
Han hade ju också det ofta liksom.
Där tycker jag liksom bildtemans både mössan och vantarna är jävligt goa.
-och har dem även när det börjar bli som nu, det här mellanläget.
-Ganska tunna vantar.
-Exakt.
-Funkar skitbra med mobilen också.
Jag har verkligen testat att skriva sms och allting med…
-Du har ju provat att sälja grejer samtidigt som du springer och gör säljsamtalen.
-Nej men många vantar har ju…
Alltså det funkar sådär, eller att söka på och så vidare.
Men här funkar det faktiskt skitbra.
Det är inte något speciellt material i tumme och pekfingar.
-Det gillar vi.
-Teflon eller något.
Jag vet inte vad det är, men det är skitbra.
Ja, det funkar skitbra faktiskt.
Lagom tunna och mössan sitter kanon.
Det vi pratade om tidigare tror jag,
men det jag älskar med mössan är att den går över öronen.
Mina öron är lite så här…
Jag vet inte vad som är fel på dem.
Men jag tror många känner igen sig att
köper du ett par Aeropods, ”fan vad grymt”
och så funkar de jättebra, sen så fort du bör röra dig
i mer än två kilometer i timmen
så passar de inte lika bra i ena örat.
Och mössor vill jag därför ha lite tajta
och att de glider över öronen för det håller cellurarna på plats.
Så det gillar jag med dem.
Men det är den ena delen med övergången.
Den andra delen som jag tycker är skitknepigt.
Jag älskar när det är lite så här splashiga färger, men inte på alla plaggen.
Jag älskar att ha splashiga färger på shortsen.
Så jag har röda shorts, jag har blåa shorts, jag har neongula shorts.
Jag har nästan alla färger du kan. Nej, inte riktigt.
Jag har till och med på Hawaii-shorts.
Det knepiga då, det är att matcha den med dig i ovandel.
Det går alltid åt helvete och det är skitsvårt.
Därför gillar jag att ha enfärgade plagg på ovandelen.
Men vitt blir lätt smutsigt.
Så jag gillar att ha antingen svart eller rått.
Svart blir lätt för varmt när det är sommar.
Så därför gillar jag att Biltemans kollektion har en sån här
grå och svart blandad mönster.
Och det diggar jag som fan för.
Det är sjukt lätt att kunna matcha.
eller om de har jävligt färgglada skor, så hamnar fokuset på dem.
Och det digar jag, för jag tycker det är skitknepigt.
Jag är ingen modemänniska annars, men jag får inte ihop matchningen annars.
Så att vitkepps har jag alltid, och om jag inte har det så har jag mössa.
Och då finns bildtämmars i flera olika färger, enfärgade.
Och sen gillar jag som sagt att toppen är snyggt klassiskt färg, kort svart.
- Det är grymt faktiskt, tycker jag också. Det är lätt att kombinera.
Hur är det egentligen om man matchar fel och kommer till ett pass?
Alltså är det…
-Haha, jag tror… -Presterar du sämre då Simon?
-Jag tror såhär… -Jag tror fel tröja.
Det där är så jävla sjukt tycker jag.
Jag tror inte någon annan tänker ”oj det där var en konstig färgmatch”.
De flesta tänker ”nu ska vi springa skiten ur oss”.
Så om du kommer… Ja okej, det är klart hade du kommit i något jättemärkligt
så hade jag ju bara ”vad fan hände här?”.
Har jag gjort det någon gång?
Nej, men vi pratar om det i något avsnitt.
Om du hade dykt upp med…
Jag kommer inte ihåg vad det var för plagg vi pratade om.
Men det är lite sånt ”kilt”.
”Vad fan tänkte du här?” Det är klart det hade varit konstigt.
Men jag tycker definitivt…
Jag vet, vi pratade om det på lunchen idag och det sprang.
Eller om det var igår.
Jag hade ett par skor jag köpte en gång.
Det var faktiskt ett par New Balance 1400.
Älskar modellen.
Så kommer de i en färg jag inte riktigt gillar.
Men jag måste ha ett par nya. Köper dem.
Jag använde inte dem mycket, trots att känslan var god.
De funkar inte för mig med färgerna.
Inte konstigt.
- Men jag trodde inte du var så känslig med sånt.
Men tydligen.
- Ja, men jag är det.
Men det var inte alls min grej.
Jag tror Petra Månström hade älskat dem.
De var så här leopard-mönstrade.
Egentligen var de ganska coola.
Det var det som passade inte min personlighet.
Och då kände jag bara, nej, jag kan ha dem till backpass.
Grått och svart som Biltema-kollektion.
Det är det jag diggar.
Och så bara en liten fläck färg på kroppen.
Det är så jag gillar att alla mina plagg som jag har
t-shirts, långärmar, tjocka tröjor, de är svarta, mörkblåa.
Typ de färgerna. Sen älskar jag att splasha till färgen på shortsen eller skorna.
Det är min stil.
Tack Biltema för att ni har valt att sponsra oss.
Udda löpning.
Vad fan är udda löpning? Är det baklängeslöpning?
Ja men det kan det vara ju.
Det gäller att jonglera baklänges på ett maraton.
Alltså på 3.40.
Det är inte noghet att springa baklänges.
Ska jag jonglera också?
Klart du ska göra det va?
Du får inte tappa bollarna någon gång.
Nej, jag fan.
Du började om.
Men udda löpning och udda tider.
Här hade vi, vi tycker att det är roligt med det udda.
Det gör ju alla, tycker det är spännande med det udda.
Och då finns det ju saker som är jätteudda.
Och det kommer komma ett inslag om det mot slutet av avsnittet.
Som du inte vet vad det är, men det blir roligt.
Men sen finns det, det som du och jag tycker är ganska kul, det är lite sådär udda grejer.
Men som kanske alla kan relatera till.
Alltså lite sådär udda grejer för vårt motionärslöparen ändå.
Vi har gjort en hel del udda grejer.
Vissa grejer triggas vi av att ha gjort det där.
För vissa grejer har bara blivit sådär liksom.
Vad är udda löpning för dig Fredrik?
Udda löpning för mig är att springa.
Det var liksom när jag började springa så var det ju
allting var udda som jag gav mig på.
I och med att jag hängde med er.
Man sprang mer än fem kilometer.
Ja, men då var det udda.
Ja, men precis. Att man sprang varje dag i veckan
utan att vila.
Det är rätt sjukt att man tänker.
Egentligen är det udda, om man ser till en vanlig motionär.
Det är också udda att träna som elit fast leva ett normalt liv.
Va?
Jo, det är väl udda.
Men just nu, så udda löpning för mig nu är att man bara försöker hitta möjligheten att springa i alla konstiga situationer.
Det har man blivit jävligt bra på, tycker jag.
Precis, man klämmer in det så här mellan två möten
eller om man ska ut på någon fest eller om man ska lämna bilen på service.
Lämna bilen på service, Fredrik.
Har du någonsin fått frågan ”Jaha, vill du ha en lånebil under tiden?”
Ja, jag får den varje gång faktiskt.
Jag försöker tänka mig att det är ett perfekt sätt att få till ett distanspass.
att springa hem när du lämnat bilen på service.
Och springa dit och hämta den.
För det var rimligt med avstånd.
Jag har väl kanske 6 km.
- Ja, just det. Det var 3 mil.
- 3 mil är rimligt.
- Det är det som är ganska roligt med det här med att
för vissa människor är det självklart.
Eller sådär, de som är yborglöpare
och har kommit in i den här udda tanken.
För andra är det inte det jag kan minnas.
När jag hade mitt första inomhuspass
Jag bara springa inomhus på vintern?
Fan vad konstigt, det är ju jävligt udda.
Vem fan gör det liksom?
Nu är det den mest självklara grejen i världen.
Jag kommer aldrig glömma det var när jag sprang med två killar som heter Niklas Sloven och Pelle Rollmark, Harry Göta.
Niklas han sa efter tredje versen ”Ja men ska du springa om så bara springa om”.
Jag fattade liksom inte, men det var för att jag låg på den här banan två.
Jag sprang vid sidan om honom på ytterbanan.
Du förstod inte att det var längre?
Nej, jag fattade inte att jag skulle springa.
Jag ville hålla jämn fart med honom då.
Han blev skitirriterad efter ett tag.
Säg som det är, Simon.
Jag ville bara visa vem som var snabbast.
Sprang om sen.
Så du är.
Det är så du jobbar.
Det är rätt kul att ha med vad som är…
Det finns ju de grejerna som är freak i udda.
Sen finns det de grejerna som är udda men som efter ett tag
Det känns ganska normalt.
Det tycker jag man märker på jobbet ibland när man pratar om det man gör.
- Det är lite så jag tänker på ibland.
Uppfattas det här drygt?
Om man springer till en middag och bara ”Kan jag få låna dupchen?
Jag har sprungit hit, jag tänkte springa hem.”
Är det drygt?
- Ja, det jag hade när vi tränade inför Helsingborg Marathon,
Jag hade ett och ett halvt år sedan när jag hade Christian som tränare.
Jag hade ett schema.
Men inne i vissa perioder var jag inte från det schemat.
Det är klart att man anpassar lite.
Men det var flera tillfällen där jag måste springa till jobbet.
Eller hem från jobbet.
Eller jag måste springa till det stället.
Annars får jag inte till passet.
Efter ett tag blev det så.
”Jag har med mig, jag ska bara byta om. Jag har med mig löpakläder.”
”Va? Jag ska springa hem liksom.”
Men där tyckte jag att de uppfattade det nu smudda.
Men en skämt tyckte jag inte. Det blev inte så konstigt efter ett tag.
- Nej, det är ju det som är hela grejen som jag kan gå och fundera lite kring.
Att man har ju blivit lite skruvad.
- A little bit.
- Det är ju frågan hur omvärlden uppfattar alla de här konstiga grejerna.
Jag sitter på Marina Plaza-baren där nere i tajts och skjorta.
Jag hade bytt om till skjorta men inte till tajt.
- Det är konstigt.
- På ett möte med externa personer.
- Det är konstigt.
- Det roliga var att jag hade bestämt en tid när jag skulle springa hem.
Det var halv elva eller elva på kvällen.
Hem efter tre, fyra övrigt.
Då stormar Erik Arlundvik och Andreas in på barnen.
”Ska du med nu då?”
Då hade jag ju mötet inte klart.
Då kände jag så här, okej, nu får jag nog…
Jag får kanske tänka om här lite grann.
- Hur?
- De kom in där i löparkläderna.
”Äh, ska du med nu då?”
- Vad konstigt!
- ”Jag kommer sen!”
- ”Nej, jag känner inte dem.”
”De bara ser mig i tights.”
”Vad skulle du med på?”
- Jag kan tänka att det är vissa saker som man bara tycker är ganska normalt
är inte riktigt normalt längre.
- På tal om Erik, han kommer bli en sån stående tem,
han kommer vara den nya Maradars när vi kommer prata om det.
Men jag hade faktiskt en tanke där.
Vi träffades, du hörde av dig till mig typ fem dagar innan jag och Lisa
skulle ha vår gemensamma 30-årsfest.
- Så vi kände varandra, det var?
- Ja, men ni var inte bjudna. Det skrev jag jävligt tydligt med.
Och det har du varit jävligt tydlig med också de senaste fem åren.
Att ni inte fick komma, så jag tänker att vi hjältar det lite till bara.
- Ja, vi bodde ju långt ifrån.
- Ja, men det var ju så. Jag och Lisa hade 30-årsfest.
och så kom Micke Andersson och Erik Ahlnervik från vårt löpargäng.
Och så skojade de, ”Nej men vi ska ju springa hem sen”.
Jag bara, ”Ja, okej”.
Det skulle bli ganska blött, det var ingen som hade barn med sig eller någonting.
Så jag hade ändå, ”Ja, sådär”.
Det blev nog kul liksom.
Så jag kände, ”Nej, de skojar”.
Sen så vet jag, när klockan blev typ 12 så kommer de, ”Woo, woo, woo”.
Så har de bytt om till löparkläder men fortsätter spela fotboll och dricka öl.
Då börjar det så här ”Jag tror inte de skojar, de ska springa hem”.
Då börjar de hetsas ”Nu ska jag springa snabbt hem”.
Men de sprang hem på natten och regade på Strava de höga, 4-15 fart.
6-7 kilometer hem. Det var rätt kaxigt.
- Det slår mig nu, du och jag har sprungit hem från Lars.
- Ja, det har vi. – Mitt i natten.
När Salka var där också, vi satt och snackade.
Jag hade löpvagn också, men då körde vi lite fart.
- Ja, men det var din idé. Det var inte min.
- Du hängde ju på. – Jag hängde på.
Det sjuka var också, vi har fyra kilometer hem från Lars.
Jag tror vi förlängde rundan lite grann.
- Ja, ja. – Och så mitt i det, vi tar en fartökning.
Så tog vi en kilometer i tre…
- Med vagn! – Med vagn, och sprit, och kläder i min helt barn.
Jag bara tänker på den här synen när någon ser oss.
Men jag minns att Anders drack ingenting för han ville spara sig till tröskelpasset dagen efter.
Och det kanske var klokt.
- Jag tror han krossade passet och oss. – Han var bäst av alla.
Men jag har faktiskt, på tal om det, en teori som jag vill dela med mig av.
- Är det ölteorin? – Ölteorin, ja.
De som umgås med mig har hört den här.
Nu ska jag bjuda på empirisk forskning deluxe.
Jag har sprungit hem från Munters krog, numera Pub Nessie,
många gånger. Kanske några fler gånger än vad jag skulle rekommendera någon annan att göra.
Jag har provat att springa hem när jag har druckit en öl, två öl, tre öl, fyra öl, kanske fem.
Jag minns inte.
Jag har kommit på vad som är den bästa antalet öl att springa hem efter.
Och det är jämna antal.
Det är jämna antal öl.
För så här, dricker du en öl och springer hem, då känner du dig mest lite så här…
”Åh, fan, det här var lite segt.”
”Åh, du vet, ja.”
Jag kunde lika gärna kört.
Ja, men lite så att det känns bara…
Jag skulle bara skitit i att ha drickat eller druckit någon till.
Det bara känns dumt, liksom.
Efter två öl, då känns det lite gött.
”Åh, det här känns bra att springa nu. Oj, oj, oj.”
Lite på grejer så här. ”Oj, fan, det känns bra.”
Tredje ölen, då är det mest lite skumpigt i magen och du börjar bli så här…
…och så går det smårapar hela tiden.
Det är liksom ingen god feeling.
- En fantastiska känsla. – Nej, det är ingen god feeling.
Men det som är spännande är att efter fyra öl, då är det som att du teleporterar dig hem.
Du bara helt plötsligt bara ”Hopp, jag är hemma!”
- ”Här bor jag!” – ”Jag är väl 420 fart hem!”
Så det är rätt bra.
Sen fem öl, jag tror att det är där man går över den här tröskeln till att man kanske kräks, tänker jag.
Jag tror inte jag har provat att springa hem efter fem, utan fyra.
Men det är min upplevelse att det är två eller fyra.
Två eller fyra.
Eller sex.
Sex öl.
Ja, alltså, sex öl kanske.
Det är till och med att man bara blinkar hårt på baren och sen så…
Perfekt mail.
…när du är hemma.
Du får bara byta om till löparkladdor sen är du hemma.
Ja, just det.
Men det är min teori utifrån min erfarenhet.
- Ska du springa hem från krogen? – Kommer du att forska vidare i det här på något sätt?
Och doktorera i öllöparteorin?
- Jag tänker att nästa gång detta händer får jag dokumentera det.
- Nästa gång du dricker öl? – Och springer hem från krogen.
Nästa gång jag dricker öl. Eller typ nu.
Men det är i alla fall min teori jag har kring det här.
Ett jämnt antal öl och springa hem från krogen är en bra idé.
Udda antal är ingen bra idé.
Egentligen kanske det bästa är att inte dricka,
och bara springa.
Men ibland är det oundvikligt.
- Men när vi ändå är inne på att springa och dricka,
för tydligen har du rätt mycket erfarenhet av det, Simon.
(Skratt)
Hur är det att springa bakis?
Jag vet ju några pass du har gjort i hallen.
Alltså tuffa, hårda pass.
Efter tuffa, hårda kvällar.
Har du någon teori där också?
Har du forskat i det ämnet?
Ja, det har jag. Det är sånt knapp man ska dela med sig av sånt här.
Men ja, det har jag.
Det här var inte med på vår lista vi skulle prata om.
Men ja, det har jag.
På vintern springer vi ju i hallen oftast.
De har inte gjort det på grund av corona utan vi hålltes ute istället.
Men då har vi klockan nio på lördagar inomhus.
Det ligger ju två kilometer hemifrån hallen.
Så det är perfekt. Vi brukar ofta jogga dit.
Värma upp lite där inne och sen så kör man.
Och för er stockholmare som lyssnar, det är liksom inte Bosön vi snackar om.
Det är en ganska liten hall.
Banan är 180 meter lång för att man fick inte plats med en större.
Ventilationen är sisådär.
Och ljuset är inte Instagram-vänligt.
Det är rätt trötta lyslampor.
Och vi har ju haft några drinkkvällar någon gång på fredagar.
Där vi sen har kört i hallen på lördagen.
Jogga dit, jogga hem och sådär.
Jag har nog haft flera gånger att jag varit rejält bakis.
Man kanske har druckit upp den sista whiskyn vid ett när man haft gäster.
Sen har man joggat vid åtta trettio.
Man är inte jättekaxig.
Men jag minns en gång när jag började jogga.
Jag kände att jag fortfarande är lite påverkad.
Jag kände att det här är nog inte bra.
Jag tror att du kommer ihåg det.
Jag tror inte det är bra.
Till och med när jag kom dit, jag bara ”Okej, men ni som vill ligga i rygg”
”Var beredda på att det här är som Transsiberiska järnvägen”
”Det luktar vodka hela vägen bak i vagnen nu”
”När jag andas ut så kommer ångorna gå bakåt”
”Det kommer elda upp tåget i början, men sen kommer alla befulla på ångorna”
Jag minns faktiskt passet, jag skulle köra
Jag skulle köra 5×2000, men redan på vägen dit sa jag ”nej, jag kör 4”.
När jag körde första kände jag ”jag kör 3×2000”.
Men sen när jag körde andra kände jag ”nej, jag kör fan 4”.
Sen slutade man att jag körde 5 i slutändan och crossade fullkomligt passet.
Det har gjort en liknande grepp på hedern också.
Det var ju folk som tisslade kring din hälsa.
Hur är det med Simon som är väldigt trött ut?
Hur är det med honom egentligen?
”Åh jäklar det luktar sprit här.”
Och så går du in och gör ett sånt pass.
Svårt att dra några klara och tydliga växlar på det där.
Hur det är med baksmälar egentligen.
Det kan inte är jättebra.
Jag tänker att man har en förhöjd puls.
Det skulle jag säga att den allmänna rekommendationen måste vara att man inte ska träna hårt när man är bakis.
Då ska det vara en mysjogg.
Men om du måste så kör fem gånger två tusen inomhus.
Det blir bara mycket hårt.
Det optimala passet.
Det låter inte hårt.
Nej, precis.
Det är 300 varv i den här.
Jag vill inte slå ett slag för folkhälsan och säga ”gör det inte”.
Nej.
Men om ni måste göra det.
Spola kröken.
Jag har ju en sån t-shirt ”Sluta grogga, börja jogga”.
Den brukar jag ha på mig när jag bakar i sinnomus.
- Jogg funkar skitbra.
Det är ju att rensa tankarna, få bort lite ångestkänsla
som man kanske har dagen efter när man har bränt för mycket pengar på krogen.
Då är det perfekt med en jogg.
- Jag håller helt med dig. Det tycker jag är ett bra tips ändå.
- Jag springer ju på alla svensexor och stora evenemang.
- Då springer jag alltid. – ”Svensexan”.
”Nu släpper vi biljetterna till Robban Svensexan!”
”Max 20 000 deltagare!”
- De stora tillställningarna, ska jag säga. – Ja.
- Är du nöjd med det ordvalet? – Ja, det är jag nöjd med.
- Trygg som fan. – Som en stokholmar i stund.
- Då är jag alltid uppe och springer på morgonen.
- Alltså tidigt. – Du har sjuk karaktär där.
Jag lärde min första anställning på Lindahl och Routoff, som sen blev Sveriges största it-bolag, Attea.
Då blev jag anställd av en kille som heter Magnus Sallbring.
Han är marknadschef på Attea, kanske inte just nu, men han var det nyligen.
Vi gjorde mycket galna kickoff-resor. Det var Las Vegas och IT-boom. Det var crazy.
Då sa han, det var väldigt fritt just då, man kunde vara uppe länge och man kunde festa.
Det var jävligt kul som 22- och 23-åring att vara med i det gänget.
Men han sa det, det har ju liksom ett sats fast i mitt minne.
Han sa det, ”Kan man dricka upp, kan man kliva upp”.
Det tyckte jag var jävligt bra.
Så jag har ju levt med den devisen.
Det där ska jag och Anna-Mar ha med mig i livet.
Så kan man festa, så kan du också kliva upp och vara duktig och hälsosam.
och så dagen efter.
- Det där tycker jag är en skitbra motto eller slogan.
Och på tal om vi ändå ska gå in på att prata om att kliva upp
och vi pratar uddade öppning så kan vi ju inte komma ifrån
en minut med ”Jag är som en mästar på det här”.
När jag öppnar munnen det bara kommer ut bajs som luktar gott.
Fattar den känslan va?
Så beskriver jag mig själv.
Jag är en mästar på detta.
Jag vill ändå prata om att kliva upp, Fredrik.
Så måste vi gå in och prata om morgonlöpning.
För det är, för många av oss som springer,
så är det mest naturliga som finns att gå upp en lördag
vid fem och trettio för att springa 32 kilometer
när det är morgonträning.
För att det är den tiden man har.
Och för många, då är man en jävla kuf,
om man gör det.
Och jag tyckte det var kul att vi,
när vi började prata om det här,
så hörde en kille av sig som heter Emil Ellervik.
som faktiskt har sprungit hem i några tillfällen.
Han bor i Norrköping, men var nere på besök i sommar och sprang vid ett pass ihop.
Förlåt, jag avbryter dig.
Det är en sån kille, superung.
Jag är själv en kille som är 14 år.
Och så känner jag så här, hoppas att han också kan fatta tyckeförlöpning
och vara så sympatisk och ha den disciplin och så vidare.
Verkligen ett föredöme för unga människor.
Det var coolt.
Vi kan kort nämna att han hörde av sig till mig i somras för att han skulle ner till Helsingborg.
Hon har kört med familjen och frågade om jag hade några tips på löpningar som vi kunde se oss springa litegrann.
Först sprang han och jag till Stanspassen, Björdinen, och så körde vi en pass tillsammans på Heden.
Det coola med Emil är att han är 15-16 år när han kom ner.
Att ta den kontakten och själv ”jag ska träna, jag ska springa”
Det är fan vad det är moget på ett bra sätt.
Som du är inne på, det är jävligt coolt.
Jag hoppas verkligen jag kan inspirera mina söner till att vara lite mer så.
Det är helt fantastiskt.
Och sen är det coolt, Emil har tagit jättestora kliv också.
Han är en jätteduktig löpare. Han är snabbare än både du och jag är nu.
Jag höll jämna steg med honom i somras, men nu har han dratt om.
Men det roliga var, med tanke på hans ålder också,
jag tycker det är coolt.
För det här hade jag inte förväntat mig av någon i den åldern.
Han skrev att han var uppe och sprang 20 km klockan 5 på morgonen vid ett tillfälle.
Han hade i höstas mycket att göra i skolan och sådär.
Så han gick upp 04.45 på morgonen,
kört kvalitékvällen innan,
men springer ändå 20 kilometer.
- Ja.
- Om vi ska lägga ut,
Emil har skrivit ihop en liten storum där
som vi tänkte dela på Instagram sen,
för det är rätt kul att kunna dela med sig av
de som lyssnar på podden, är engagerade i ämnen,
lite grann vad man har för olika erfarenheter.
Men jag tycker det är helt galet
att någon i den åldern
har disciplinen att göra det.
Det är rätt udda.
- Man kan bara gå till sig själv hur man var i den åldern.
Hur man resonerade, hur man tänkte.
Och det är klart att alla är vi olika.
Men jag fascineras av de personer som verkligen har
den graden av vuxet tänk redan så tidigt.
Det är inspirerande.
Men just det här att gå upp tidigt, säger man.
Det är lite som en omvänd baksmälla.
Du går upp och så bara…
Första kilometerna är superjobbiga.
Det är mörkt ute. Du är lite sömndrucken fortfarande.
Och lite halvt borta.
Sen börjar du vakna ett liv och solen börjar komma upp.
Du börjar känna dig som en hopp för framtiden.
och sen på slutet så har du den här perfekta temperaturen
och du kommer hem och har avslutat ett pass som kanske är på 25 kilometer
och kan sätta dig ner och bara kränga en härlig frukost
och må som en prins.
Man går från att må väldigt dåligt till att må bra på något sätt.
Istället för att må väldigt bra på kvällen och festa
och sen få en baksmällare.
- Det är omvärlden faktiskt.
Jag tänker genom åren…
Jag har ju sprungit nu i…
Tiden går snabbt, typ åtta år.
Men jag har ändå sprungit ganska kontinuerligt hårt.
Och i perioder…
Nu är jag inne i en period där jag inte har sprungit alls på morgonerna.
Men nu är vår yngsta dotter, fyller snart två år.
Nu börjar det bli så att hon inte vaknar om jag sätter klockan och det ringer på morgonen.
Så nu är jag började komma tillbaka till att jag kanske ska börja morgonspringa igen.
Men genom åren har jag också varit jävligt flitig på det.
Morgonjoggat, framförallt på helgen har vi ju kört mycket av långpassen tidigt.
Jag vet när vi var i de värsta maraperioderna,
man skulle springa Hamburg eller Köpenhamn,
var det än var på våren.
Det var inte ovanligt att dra ut klockan 6 eller 6.30 på en söndag
för att köra långpasset.
Men det är rätt sjukt när man tänker efter.
- Ja, och frågan är om det är så jäkla bra.
Jag har dividerat fram och tillbaka också.
När man läser hur mycket sömnen gör för kroppen,
att plocka bort två, tre timmar,
kanske lite överdrivet för vår del,
men två timmar på sin höjd,
och ut och springa och göra passet då,
jag vet inte om det ger…
Du tar ju bort ändå en stor del av någonting
som är väldigt positivt för kroppen med sömnen.
Absolut, jag håller med dig.
Förr hade jag en tanke av att jag kände att det jämnar ut sig.
En timme mindre sömn mot att du får till det här och får gjort det på morgonen.
Det jämnar ut så man får energi av det.
Det kanske är lathet, men desto äldre jag blir desto mer känner jag att jag behöver sömna.
- Ja, men det är också känt.
- Jag tycker också lite grann, nu är det dina barn och framförallt din yngsta Cornelia.
Nu börjar också de bli lite äldre. Det är samma situation hemma hos mig.
Nu har vi ju Severa, men då är hon snart två.
Och sådär liksom, Elgöt och Leo, de kan ju själva gå upp och nästan sköta sig själva nu.
Så att, där tänker jag att ni, förr var ju en stor del,
tror jag både för dig och mig, var ju att få det gjort tidigt på dagen.
Så att man inte pajar familjetiden sen.
Liksom att kunna äta frukost ihop och liksom få allting gjort.
Att man inte ville, för att det, när man har små, små barn, då är det ju rätt såhär,
”Jag drar ut tre timmar nu på förmiddagen.”
Det är inte jättepoppis att göra det.
- Sen kan du inte plocka för mycket av kvällen heller.
Då tar du också bort…
- Ja, exakt.
- ”Jag ska lägga mig i halv åtta.”
- Ja, precis.
- En fredagkväll.
Det går inte heller.
- Det gör det inte.
- Du måste ha ditt talang.
- Ja, precis.
- Och vad det nu går för program.
- Alla de där.
- Alla de där på spåret.
- Vi pratade om det här förra veckan.
Vi sprang den här 25…
Nej, vad heter det? Förlåt.
32 km långpasset på en måndag när jag hade börjat jobba.
För vi hade kollat fel.
Jag och min coach hade synkat fel.
Det var väl 20.06 eller något sånt?
Nej, det var fan tidigt.
Halv sex drog vi ut på en måndag morgon.
För att springa långpass innan jobbet började.
Det var lite samma känsla som idag efter kvaliteten.
Jag var fan förstörd.
Klockan var typ två på eftermiddagen.
Jag bara ”Åh!”.
Någonstans kan det kännas så här, Simon.
Jag har pratat bort det från löpning ganska mycket.
Det är dags för lite crazy saker igen tycker jag.
Det är det.
Det håller jag med om.
Lite så.
Nu får vi ju fan ta tag i det här.
Jag håller med.
Vi pratade om det i en tidigare avsnitt.
Jag var ute och sprang en mil klockan 11 på kvällen.
Det är en sån grej jag gör bara för att kickstarta.
Klarar jag det, då kanske jag orkar gå upp en dag i veckan
och springa en morgonjogg.
Eller så blir det ett långpass på söndagen tidigt.
- Precis. – …och testa.
Jag tycker det är en liten boost att man känner…
- Dubbelpass i kväll eller?
- Inte i kväll.
Men ett dubbelpass, jag kan verkligen sakna det.
Jag tycker det är skitgött när kroppen är ok för det.
Tycker jag är superhärligt.
- Kanske ska köra nånting på söndag?
- Det kan vi göra. – Dubbeldistans.
- Ja, det är faktiskt ingen dum tanke.
Jag sprang 15 kilometer söndags.
Kändes som att jag sprungit 35 på eftermiddagen.
- I know the feeling just nu.
- Man sliter i musklerna.
Men det tycker jag är, även det här med kvällslöpningar,
för morgonlöpning tycker jag är fantastiskt.
Det är mer bara att jag tror, lite i olika tillfällen i livet,
med vad man är med barn, om man orkar eller inte.
Jag tycker det kan vara lite konstant att titta tillbaka nu och känna,
under den perioden man hade som värst med små barn,
så samtidigt gick man upp astidigt och sprang långt.
Det finns ju ingen rimlighet i det.
Jag vet inte ens hur du och jag orkar göra det.
Nu känner jag att det är gött att kunna springa på en mer anständig tid.
Förmiddagen, svingött.
Arbetstid.
Det kommer jag faktiskt ihåg när jag jobbade på Helsingborg Maten.
Jag och Andreas bestämde att vi hade typ en lunch i månaden.
där vi sprang typ en och en halv timme.
Vi sa såhär, vi tar vår friskvartstimme här och förlänger lunchen.
Så vi hade jag minns en gång vi körde någon tröskel,
vi hade 22 kilometer på lunchen.
Asså, fin grupp det.
Härligt.
Det var gött.
Ni hade lite företagsevenemang också, företagsträning.
Ja, jag minns ett av våra när jag tränade inför Hamburg.
För då hade jag huvudansvaret för företagsträningarna.
Vi tränade tre företag samtidigt.
Vi tränade ramlösa, Everfresh och HSB.
Samtidigt.
Jag hade flera veckor i Maraträning.
Vilket var grymt.
Och så hade jag företagsträningarna typ klockan fyra på eftermiddagen.
Så då kunde jag springa ett pass på Ibge.
Ibland blev det tajt.
Jag hade någon gång en kvalité på lunchen.
Tuff kvalitet.
Vilade två och en halv timme.
Sen blev det 14 km och det blev lätt på företagsplats.
Då sprang jag från jobbet ut dit jag skulle och sen sprang jag hem.
Det får man ändå klassa som ganska udda träningsuppgick.
Det är lite tajt.
Det är lite tajt.
Men de gångerna man kunde köra 10 km morgonjogg och sen köra företagsträning på eftermiddagen.
Det var svinbra.
Superbra dubbelpass.
Och få betalt för det. Det var superlyxigt.
Jag tyckte det var klockrent.
Då var man hemma ändå och jag vill säga att jag var hemma vid halv sex.
Det var skitbra liksom.
Så man var inte hemma eller pajade kvällen för familjen heller.
Men det var udda.
Det var det faktiskt.
Rätt sudda.
Men dubbelpass tycker jag är…
Jag tror att för dem som är lite nyfikna och sugna på det.
Till en början kan man tycka ”Varför ska man springa två gånger på en dag?”
Men som du sa, dubbeldistans tycker jag inte alls är dumt.
Att köra typ…
Man kan köra åtta kilometer.
Eller det beror på hur långt man springer.
Kör 5 km på morgon och 5 km på kväll.
Kul att testa.
Kör två sådana joggar.
Bara se hur kroppen känns.
Jag tycker det är rätt god feeling.
Ska vi bara testa trippeltröskel också?
Stoltsanaren?
Det vi gör i Värmland nu.
Vi har preliminärbokat Värmland i oktober.
Erik skrev…
Jag tror vi klarade 103 km förra gången på tre dagar.
Erik skrev… Jag tror vi klarar…
Eller var det du som skrev?
Jag tror vi klarar 150 km.
Det tror inte jag. Det tror jag inte vi klartar.
Det är fem mil om dagen.
Det är ganska mycket.
Jag tyckte det var mycket med 34 km.
När vi kör hem från Värmland så kan någon springa bakom bilen.
Vi kan alternera.
Det tycker jag är en skitdålig idé.
Så det gör vi.
Vi måste kickstarta oss. Boosta igång det.
Men även här, just med morgon och kväll.
Det var någon som hade ställt frågan, super swede.
”Finns det någon tid på dygnet man definitivt inte ska träna på?”
Du och jag är överens om att du kan träna när fan som helst.
- Nej, men det är väl när du har tid.
Men lite det vi pratar om att sömnen kanske man ska tänka på att den behövs.
- Ja, det ska man. Det handlar ju även om återhämtning.
Ja, exakt, med kroppen och sådär. Jag håller med dig.
- Jag har börjat förstå det. Att det kan vara ganska bra.
Absolut. Jag tycker den är så knepig för att man vill så himla gärna åt de här snabba belöningarna som löpar och utvecklar.
Vilan upplever man att den gör ju ingenting för en.
Så om man ska vara krass och springer vid ett tufft pass som vi gjorde idag så känner vi att här utvecklas vi.
Men när man säger att det är en vilodag, det ger ju mig ingenting.
Men in the long run så är det ju svinviktigt att få den.
Jag kan tänka så om transportlöpning och distanspass.
Ibland känns det som att det ger man ingenting riktigt.
Men när du får till de här veckorna med ganska stor mängd
så händer det saker.
Kombinationen när du får ihop dina kvalitetspass med distanspassen
och sätter veckan utifrån upplägget.
Då märker du att det gör stor skillnad.
Då har distanspassen en stor betydelse i upplägget.
- Det har de definitivt.
- Det är väl inte därför man trycker in distanspass till höger och vänster också.
Det är inte hem från jobb.
Jag har sprungit med värsta packningen, med en tung jäkla dator.
Och så har man kanske inte riktigt någon löparväska utan att det är en vanlig ryggsäck.
Det är ganska jobbigt. Det är som att springa med en viktväst som inte riktigt sitter fast.
Nej, fy fan.
Jag kan faktiskt tipsa där. Jag köpte en löpaväska gjord för datorer.
Den heter IAM Runbox, tror jag den heter.
Alltså, svinskysst.
Sen, en månad senare, bytte jag dator på jobbet så passade den inte på väskan längre.
Alltså, så jävla dåligt tajmat.
Så jag bara, ja, där var de. 600 spänn, liksom.
Vad är det för speciellt med den?
Den är fyrkantig.
Den är gjord för att du ska kunna ha en dator i den.
Och sen är den spännande på ett annat sätt.
Den skvalpar inte helt enkelt.
Och den är gjord för att du ska ha en dator i.
Så det är den stora skillnaden.
Sen tyckte jag det var jävligt coolt för att det är…
För oss, nu har man ju fan aldrig skjorta på sig tänkt senare.
Idag hade jag mysbyxor hela vägen fram till Lund.
som såg mig i Teams-mötena.
- Det har jag haft i flera veckor.
- Man behöver bara ta på sig skjortan.
- Exakt, men det som är schysst med den här
i en runbox är att den är gjord så att
det finns ett fack för en dator.
Sen finns det också med instruktioner hur du
viker skjorta och kostymbyxor
för att kunna ha dem i.
Den är gjord för att du ska kunna ha det i din väska.
Så springa med dator, skjorta kostymbyxor
utan att det blir skrynkligt.
- Sen ska du ner med den här 80-watt-laddaren
- Ja, till datorn. – Den bajar alltid.
”Fan, den här står det ingenting om.”
”Ja, vad så stor de är.”
- Du måste ladda datorn och bara springa för att ha det batteri.
- Precis. Fungerar inte alls.
- Det är alltid nånting som ska ner som man får springa med i händerna.
- Skorna. – Skorna är skitjobbigt.
- Det är den jobbiga.
- Alltså stora boots nu på höst och vinter.
- Ja, det är ju en aktdel med den här.
- Vad fan gör du med dem?
Det finns en sån här superspänn på utsidan som man kan sätta skorna på.
Men är det tjockare så går det inte.
Är det så här Converse Allstar så funkar det skitbra.
Är det Boots så är det lite jobbigare.
Lite knepigt att få till dem.
Man kanske får köpa dubbla uppsättningar av allting.
Du har träningskläder och ett ombyte på kontoret.
Jag har varit nere på vårt kontor, vi började jobba hemifrån i oktober.
Jag har varit nere om jobbet en gång och hämtade en grej efter tre veckor.
Det var en sladd jag saknade.
Nu är jag nere i denna vecka när en vän skulle plocka upp några grejer.
Jag har inte varit där på flera månader.
Jag kommer ner och bara ”Vad fan, jag har ju två par löparskor.”
”Ett par Pegasus och ett par New Balance Fuelcell.”
Stod jag där nere, det var min extra då jag har haft där.
Jag bara ”Åh, snyggt!”
Så jag tar mig hem nu.
Det var extra lönta kläder.
Du har alldeles för många på skor.
Jag vet, jag har ju det alltså.
Fan, det måste jag säga nu när vi ändå är inne på skor.
Det har inget att göra med udda lötning och udda tider.
Men jag ska inte köpa fler skor jättelänge hade jag tänkt mig.
Men det kommer jag att göra.
Har Lisa tänkt detta eller har du tänkt det?
Det roliga var Lisa, hon skickade en bild innan jag satt nere och jobbade.
Så i den stora New Balance låda.
Hon bara, ”Sar vi inte inga fler skor nu?”
Men det var det faktiskt att jag hade köpt en ryggsäck till Elliot.
Skullväska.
Sen har jag köpt, jag ska lägga upp en bild på detta.
Jag har ju haft en keps.
En löparkeps.
Alltså den är så söndrig nu så att
skärmen har spruckit.
Alltså hela skärman är helt sprucken.
Jag har köpt en ny löpakeps.
Den är exakt likadan som den gamla.
Fast den är ny typ.
Så trivs är det.
Men det är också så här, lite grann med
jag tänkte på det här med udda löpning.
Det är inte udda att ha en keps.
Det har blivit mitt plagg.
Som jag har nu, bak och fram med en keps.
Det har blivit min sån grej.
Jag tyckte det var lite udda i början varför man skulle ha det.
Men nu tycker jag inte det längre.
Det klär dig.
Det hör till att du ska ha det på dig när du springer.
Men kvällspassen, Fredrik.
Vad tycker du om dem?
Du menar nattpassen?
Nattpassen vi kör runt äppeloljan.
Det får jag ändå säga som lite udda också.
Alltså, det är ju…
Det som jag tycker är utmaningen
det är maten.
För du äter ju middag med familjen
och så försöker man liksom
tidigare lägga den utan att det ska vara en för stor omställning för hela familjen.
”Kan vi inte äta nu? Klockan är halv fem, Fredrik.”
”Ja, jag är jättehungrig. Cornelius, är inte du hungrig? Kom igen!”
Stressar fram det.
Och ibland så blir det liksom inte som man har tänkt.
Så blir maten vid kvart över sju.
Så ska du köra passet vid halv nio.
Jag äter bara lite grann.
Och sen är det så jävla gott.
Så blir det lite för mycket.
Chili con carne innan 3,5 kilometer.
Jag ska ligga längst fram.
Då kan det vara lite jobbigt att springa
på en mage fylld av chili con carne.
Det har man ändå gjort.
Det är en utmaning.
Och sen är det ibland svårt att tagga till när klockan är tio på kvällen.
Kroppen är ganska inställd på soffläge.
Bara ta det lugnt och bara dega helt enkelt.
Då ska man ut och springa och plåga sig själv.
Det kan jag tycka är lite jobbigt.
Jag vet inte hur många gånger jag har suttit i ett mörkt rum när man lägger barnen.
Det finns en sån meme där man kommer ut från barnens rum helt mörkt och säger ”What year is it?”
Man vet inte hur länge man har vatten i, det har bara varit bäckmörkt.
”Vad är klockan?”
”What year is it?” tycker jag, jag älskar den.
Men sån känsla jag haft flera gånger.
Man kommer ut från mörkt rum och sitter inne i 40 minuter och bara
”Okej, ska jag blanda ihop en snabb sporttryck och sen ska vi dra ut om tio minuter och så ska vi köra två gånger sju kilometer tröskel.”
Det är svinsvett.
Förgång på avläget.
Sen kan du vänja dig vid.
Så har det blivit för oss egentligen.
Ja, absolut.
En annan utmaning är när du kommer hem.
Fy fan, det är ingen som har berättat detta.
Och någon.
Kvart i tolv.
Och du ska försöka lägga dig.
Men gud, i fan!
Du är klarvaken.
Adrenalinet har pumpat.
En doffin.
Hela kroppen är bara ”Woohoo, nu kör vi!”
Men du är ändå mosig på något sätt.
Ja, exakt.
Och det är skitsvårt att somna.
Det är bland de mest udda situationerna
tycker jag, med löpning.
Det är när vi har kört om passen.
Det är ju sällan vi är hemma före kvart över tio.
När man har kört nåt sånt långt.
Det är ju ofta mellan kvart över tio och kvart i tolv.
Det är ju hemma när vi har kört dem.
Och det var ingen som berättade för en att
”Ja, du kommer att vara söndrig, du kommer att vara svintrött”
”men du kommer inte kunna somna”.
What the fuck?
Så dagen efter också förstörd.
Ja, precis.
Jag tycker det är helt sjukt.
Jag kan känna mig hur söndrig och trött som helst.
Och gråta i duschen och sen när man kommer ut.
Jag kan inte somna nu. Helt frukt.
Jag har druckit någon öl och gått lakt med någon gång.
Det hjälper faktiskt.
Jag har också gjort något inför en öppna.
Klung, klung, klung.
Det är bra med kolhydrator.
Precis, priset någonting.
Tipsen om man ska köra på kvällen är att vi har ju
fortsatt att det varit mycket att vi har varit någon stycken.
Då vet man att man inte är ensam inne i det.
Jag har kört några sådana pass själv men det är så jävla mycket svårare att tagga till när man ska komma igång på uppvärmningen.
Det andra är ju, det är ju vänder vi skojar om, det är skitnämpigt med maten.
Men jag vet någon gång, där jag har haft svårt att få ihop det där, då har jag gjort en sportdryck.
Och så har jag istället käkat väldigt, väldigt lite så jag har druckit en sportdryck typ från en timme innan fram till passet.
Så man har åtminstone fått i sig någonting.
För risken är som du säger att man bara ska äta lite, sen äter du ju mycket.
- Men det är ju lite…
Det är lite…
Att sitta där och bara peta i maten också.
Alltså med familjen.
Då börjar liksom känslan börja komma att löpningen har tagit över lite för mycket.
- Nej! Nej!
- Ja men jag ska sitta och dricka min sportdryck vid bordet.
Alltså det blir liksom… Det blir inte riktigt rätt tycker jag.
Jag normaliserar det hemma.
”Åh, ska pappa ut och springa ikväll?”
Men då håller jag med.
Jag kände också att det här får vara i en period.
För detta är ju faktiskt konstigt.
Jag tror egentligen inte kroppen var bra av det heller.
Nej, jag tror inte det.
Det är lite därför också när vi har lagt scheman och sånt.
Förr körde man kvällspassen.
Om du ska köra något tufft på kvällen som vi har gjort.
Vi har haft det en gång var tredje vecka.
När det inte varit så kanske det var en gång var annan vecka.
Annars när det har varit sådana senkvällspass så tycker jag ofta att det är gött att ha en sån, även om vi har snackat för 30 minuter i solnedgången på sommaren.
De är goa. Då kan du käka tre korvar och en potatismos och ändå klara det i 30 minuter.
Två glas vin och…
Men de där kvalitetslöpningarna, det ska man ju inte köra för ofta.
Nej, så är det verkligen.
Fast det var kul Simon.
Udda samtal om hur löpning kan vara.
Och hur skumma grejer man kan utsätta sig för.
Och tider och…
- Ja, det har vi gjort.
Vi har gjort mycket märkligt.
Och vet du vad Fredrik?
Vi har faktiskt ännu mer märkligt framför oss.
Det kommer ett inslag nu.
- Ja, kul! Kör vi det!
[Musik]
Nu är det lite grann så här, till alla som lyssnar och till Fredrik.
”Bear with me” säger han.
Det här är ”Slängdes ihop” klockan sju.
Jag och Fredrik träffades kvart i åtta.
Det här kan bli riktigt roligt.
Det kan också bli riktigt jävla sjukt.
När vi är inne på temat udda löpning,
vi har haft det här uppe tidigare,
du hade ett inslag som var
de mest störda grejerna man kan komma på,
att man ska kunna springa,
baklängeslöpning,
och du hade maraton på fyra händer,
vill jag minnas.
- Nej, 100 meter på alla fyra.
- Så var det, och så var det baklängeslöpning.
- Ja, med jonglerandes.
- Ja, och det sjuka var då att
när vi drar smsar vid sky,
Jag kommer på något och i samma sekund, det kom ett minne till mig.
Det var när jag och Andreas skulle springa London Marathon.
Vi var där med Askan och New Balance också.
Vi satt på tåget, det var snårvarmt. Det var det varmaste London Marathon dittills.
Det var 2018 måste det ha varit.
Så sitter vi på det här övertrånga tåget på väg dit.
Så tittar jag upp till vänster, står jävla Hummer, alltså en snubbe utländskind,
så tittar han på var blickar möts, så tittar han på mig och tänker ”It’s gonna be hot today”
säger jag så här.
Det var så roligt, han var en Hummer så jag tyckte det var dubbelt roligt att de kokas.
- Ja, det var exakt, levande. – Jag tyckte det var lite kul.
- Tyckte han det var roligt? – Han tyckte faktiskt det var kul.
på ett väldigt bra sätt.
Han bara såg att det var inget bra beslut,
sa han typ.
Det tyckte jag var ganska kul.
Men då började vi snacka
och frågan var ju oanviklig.
Han sa ”Why the hell are you dressed as a lobster?”
Han har en stor hummer direkt på sig,
jättevarm.
Då skulle han försöka slå världsrekord.
Jaha!
För det är så här, snabbaste maraton som en hummer.
Det finns ju massa sådana.
Ja, det finns massa sådana.
Det är det som vi kommer glida in på nu.
Guinness World Book Records har en massa olika rekord.
Det har blivit lite grann en grej i det här med…
Från början fanns det bara så här ”snabbaste marathon i en kostym”
eller en dräkt, tyder jag.
Nu dyker det upp sådana nya varje år.
Jag skojar inte, det var 10 sidor med 20 rekord på varje år.
200 rekord där folk har klätt ut sig till olika saker.
Så det finns snabbaste maratonklädd som en sjuksköterska,
manligt kvinnligt.
Snabbaste maratonklädd en ölflaskedräkt.
Alltså det finns väldigt specifika sådana.
Han Humorn klarar inte det.
Jag frågar honom, vad är rekordet då?
Ja, 304.
Jag bara, det blir nu tufft idag va?
Ja, det blir tufft.
Jag tyckte det var roligt.
Men då har jag så här Fredrik.
Jag har en top 3 lista på några av de tre lite grann sjukare grejerna.
Bara för att jag tyckte det var kul att nämna dem.
Sen har jag en annan lista som vi ska gå igenom som kan bli rolig då.
Så här är det Fredrik. Top 3 rätt så sjuka kostym- och grejrekord som jag hittade.
Och du ska visa.
Tiderna på mat.
Du ska visa tiderna, ja precis.
Här är alltså det snabbaste maratonet.
Medans du dribblar en basketboll.
Du måste dribbla en basketboll med dig hela vägen.
Utklädd till en basketspelare.
Hur avancerad dribbling är?
Jag tror bara att du måste studsa bollen med dig.
Du får inte hålla i den, du måste studsa den.
Jag tror man kan springa ganska fort med en boll.
Det kan i alla fall basketspelarna göra.
Men sen är det ju ett maraton.
Det är ju rätt många kilometer.
Jag tror att det är 3h14.
Bra gissning.
3.00.25.
Oj jävlar!
Lite snabbare än mig.
Han boommar med 26 sekunder.
Men 3h. Det är alltså 4h15 fart med en basketboll.
Tänk vad jobbigt det är om du tappar den där jävla bollen.
Ha en reservboll då som någon kan stänga.
Ja precis. Dyssellopp 2017.
Tyckte jag var rätt så galet.
Här är en jag hittade. Här inser man också vilka rekorder som finns.
Snabbaste maraton utklädd till en känd byggnad.
- Det har jag faktiskt sett, Brandenburg Tår.
- Ja, det kan det nog ha varit. Det var verkligen en stor jävla byggnad.
- Det kan inte ha gått fort. Fyra timmar.
- Tre och trettiofyra.
- Är det inte typ hästar och sånt?
Det är en jättestor jävla byggnad.
Hur får man tillstånd till att springa i en sån?
Det är en bra fråga.
Corona säkert nu i alla fall.
Det var väldigt håll avstånd på den.
Det går inte att komma nära.
Här är den tredje.
Halvmaraton. Snabbaste halvmaraton.
Klädd som en karaktär från en bok.
Harry Potter var det då.
En kille som sprang som Harry Potter.
Med stav och glasögon.
Halvmaraton.
Sån Hogwarts-dräkt och grejer.
- Är den 14?
- Nej, det var sen. Är den 19.
Är den 1918. Det är så typ den tiden jag hade.
Alltså det är…
Jag sprang som en jävla Harry Potter.
Med stav och allt.
- Hette lite knäckande när man började omsprunga.
- Ja, men för helvete.
Lumos! Lumos!
Jag tyckte det var kult.
Okej, Fredrik.
Nu kommer den andra listan.
Jag kommer läsa tre stycken och sen kommer en twist på detta.
Okej, jag har en lista till.
Snabbaste tiden in a two person costume.
Vad gissar du och tror det är den snabbaste maratonen?
Man har sprungit in två man direkt.
Alltså det måste ju vara sjukt jobbigt att komma i otakt.
- De sprang som ”Horse and Jockey”.
Alltså en häst och en jockey.
De har nog sprungit efter varandra i samma dräkt.
- Kan det gå…
Fem timmar?
- Tre och tjugofem.
- Va?!
- Det är under fem minuters svar.
- Det är inte sant.
- Det är imponerande.
- Ryggskott på den som är bakom.
- Ja, det kan jag säga. Det är tväxten.
Nummer två.
Snabbaste halvmara utklädd till en maskott.
Då är det Bobby the Bee.
från laget Highland Hospice.
Utbrett till en stor jävla humla på en halmara.
- Jag tror man har sprungit igenpå. – Nej, men det ligger där. 1,20.
- Nej, den är faktiskt 1,37. – Jaha, okej.
- Det är en jobbig, tung humla. – Jaja, men så är det.
Så ha den i hårt tanke här.
Och sen har vi, sista på den här listan,
som vi ska komma med en twist snart.
Snabbaste maraton i en four-person-kostum.
Fyra personer då i en.
Och här ska jag läsa en text till.
”The attempt was driven by Mark Williamson,
who is the current holder for fastest marathon
dressed as a telephone box.”
(Skratt)
”This time he wanted to involve friends
in this costume race,
so their team of four ran as a caterpillar.”
Så mycket larv.
Var tror du de sprang maran på de här fyra personerna då?
- Alltså det är… – Fyra personer då?
Fyra personer.
- Nej men de…
- Fyra timmar.
- Snyggt! 4.03. Riktigt imponerande.
Så nu är det så här Fredrik, vi har den här listan.
Snabbaste tid är en tvåmanadräkt.
Snabbaste halvmara utledet i en maskott.
Snabbaste maras med en fyramanadräkt.
Jag tänkte att vi ska försöka slå ett av de här rekorden.
Världsrekorden.
- Får jag välja?
- Du får välja en av de här.
Så antingen får vi hitta fyra personer,
eller får vi du och jag springa som två manna,
eller så får vi båda klutes och försöka slå rekordet i Halmaratorn.
- Men det var en 19 som Harry Potter?
- Nej, det var bara som en…
Det snabbaste Halmar har utklädt till en maskott är 1,37.
Där får man kolla upp vad reglerna för maskott gäller,
men den känns ju rimlig, tänker jag.
Här finns också en bubblare, som jag har lagt i som en fjärde.
Som du vill att vi ska ta.
Jag bara tänkte så här, den där måste man ju ta.
Snabbaste halvmaraton iklädd pyjamas.
Alltså sånt du vet, mössa och pyjamaskostym.
1,28,30.
Det känns ju rimligt.
Man får ju ha löparskor.
Så där liksom.
Borde man kunna klara.
Men two man suit kör vi.
Ska vi göra det?
Vi måste springa ett maraton.
Det kan vi väl göra?
Vi måste ju testa, det tänker jag på träning.
Det roliga var att jag kollade faktiskt upp en…
Jag tänkte så här först, fan det hade varit kul att springa som en…
Det finns en sån här som heter ”Snabbaste mathåll som en fast food item”.
Att man kunde springa som en kurv från biltema.
Ja, just det!
Vet du vad rekordet är där?
2,59 på mat.
Det kommer vi aldrig klara av, känner jag.
Så vi skiter i det.
Men Fredrik, då har vi bestämt oss att vi ska testa åtminstone på träning att springa i en two-person-kostym.
Du och jag.
Och se hur vi…
Vi kanske inte klarar det här att marra, men vi måste ju prova det här.
Så om någon har ett bra tips på en two-person-kostym som jag och Fredrik kan träna i…
- Precis!
- Det kan egentligen vara vad som helst.
Jag fattar att det finns regler kring detta.
- De måste hänga ihop på något sätt.
- Polis och tjuv och en liten kedja emellan.
- Exakt, jag såg någon som hade haft, vad heter det, som ett tåg nästan.
Man var varsitt lok, eller så satt ihop.
Tänkte jag, det kan vara kul, eftersom vi brukar kalla det för tåg.
- Transsibiriska tåget.
- Ja, precis. Så dricker vi vodka innan, och så får vi åka och så där.
Där finns en Guinness World Records-lista med tio tips om du vill göra ett attempt på att slå rekordet.
Nummer ett var ”Get out and run”, det tyckte jag var ganska uppenbart.
Nummer två var ”Apply for the race”, det tyckte jag också var ganska uppenbart.
”Practice in your suit” och sånt där.
Men det sista tipset kände jag bara att nu måste vi fan göra det.
Vet du vad det sista tipset är?
”Become officially amazing”.
Där tycker man att man lyckas med marknadsföringen av det.
”Become officially amazing”.
Det ska vi verkligen vara.
Så Fredrik, du och jag har bestämt att vi ska försöka slå.
Nu kan det vara med corona och allt sånt skit att det inte blir av.
För det finns ett antal loppor som man ska göra det i.
Då tänker jag, då gör vi det fan på träning och bara för att bevisa att vi kan.
Men du och jag ska alltså prova att slå världsrekordet
snabbaste maraton i en two-person-kostum.
Där rekordet är 3,25.
Så vi ska hålla till 4,45 för att få en mara.
Ihop.
- Det blir skitkul. – Vi testar den i alla fall.
- Jag sa ju innan att vi skulle göra nån crazy grej nu.
- Jag tror den här går in som crazy.
- Tack för detta, det var kul. – Tack.
Nästa vecka är vi tillbaka igen. Nu ska vi prata om ultrasnabbt och ultralångt.
Vad det kan innebära. Så tills dess, ha det bra!