35. Skor & Löplabbet

i Blogg

på

Tänk att vi kommer att prata om skor i EN OCH EN HALV TIMME! Dreams do come true 🤩! Ljudteknikern köpte ett barbord på blocket enbart för att bygga upp en tillfällig studio hos Löplabbet i Helsingborg 👌🏻. Tillsammans med Jens Lindblom, vår löparkompis och tillika butikschef på Löplabbet i Helsingborg, går vi igenom vad svenskarna har på fötterna numera, testar veckans shot som håller oss vakna hela natten och går igenom sju av marknadens mest spännande skor just nu! Äntligen är skospecialen här, nuuuu kör vi!

Avsnittet görs i samarbete med Löplabbet / Löplabbet Helsingborg 🤩

Skor & Löplabbet
  1. Skor & Löplabbet – Allt du behöver veta för att hitta rätt skor

Löpning är en av de mest populära träningsformerna, och för att få ut det mesta av din träning är det viktigt att du har rätt skor. I detta avsnitt av Löpning & Livet möter vi Jens Lindrom, butikschef på Löplabbet i Helsingborg, för att få tips och råd om hur man hittar de perfekta löpskorna. Löplabbet är en specialbutik för löpare som erbjuder allt från analys av foten och löpstil till skor och utrustning.

Löplabbet har åtta fysiska butiker och en webbutik som är specialiserad på löpprodukter. Vid besök i butiken genomför personalen en noggrann analys av dina fötter och din löpstil för att hitta rätt skor för dig. Det handlar inte bara om att hitta en sko som passar din fot, utan också om att hitta en sko som passar din löpstil och dina träningsbehov.

Under avsnittet diskuterar värdarna också deras erfarenheter av att köpa löpskor och hur det är att träna i de nya skorna. De ger tips om hur man kan testa sina skor innan man köper dem och hur man kan hantera eventuella smärtor som kan uppstå när man tränar.

Så hur kan du hitta rätt skor för din löpning? Det är viktigt att du vet vad du letar efter och vad dina behov är. Det finns olika typer av löparskor som passar olika typer av löpare. För att hitta rätt sko är det viktigt att du vet din fotform och hur din fot landar när du springer. Löplabbet kan hjälpa dig med detta.

En annan viktig faktor att tänka på är hur mycket du tränar. Om du tränar mycket behöver du en sko som tål mer slitage. Om du springer på ojämna underlag eller i terräng behöver du en sko med bättre grepp och stabilitet.

När du väljer skor är det också viktigt att du känner dig bekväm i dem. Testa alltid skorna innan du köper dem och gå runt i dem för att känna hur de känns på foten. Det kan också vara en bra idé att testa skorna genom att springa på löpbandet i butiken.

Slutligen, glöm inte att underhålla dina skor. Det är viktigt att byta ut dina skor regelbundet eftersom de slits ut med tiden och kan förlora sin stötdämpning. Genom att ta hand om dina skor kan du förlänga deras livslängd och undvika skador.

Följ Löpning & Livet på sociala medier för att få fler tips och råd om löpning. Avsnittet kan också ses live på deras Youtube-kanal.

I avsnitt 35 av Löpning & Livet pratar vi om skor i hela en och en halv timme! Tillsammans med vår löparkompis och butikschef på Löplabbet i Helsingborg, Jens Lindblom, går vi igenom vad svenskarna har på fötterna numera och testar veckans shot som håller oss vakna hela natten. Vi går också igenom sju av marknadens mest spännande skor just nu. Äntligen är skospecialen här!

Som en del av samarbetet med Löplabbet och Löplabbet Helsingborg, får du som lyssnare en unik inblick i vad som är på gång i skovärlden. Jens delar med sig av sin expertis och ger tips på vad du ska tänka på när du väljer löparskor. Vi testar också några av de mest spännande skorna på marknaden just nu.

För att se avsnittet live, besök vår youtubekanal. Du kan också lyssna på avsnittet på Apple Podcast. Glöm inte att följa oss på Instagram och Facebook för att hålla dig uppdaterad om våra senaste avsnitt och gäster.

Nyckelord: skor, Löplabbet, Helsingborg, svenskarna, veckans shot, löparkompis, butikschef, marknadens mest spännande skor, samarbete, skospecialen

Taggar: Skor

Följ oss på sociala medier:
Instagram: https://www.instagram.com/lopning_och_livet_podd/
Facebook: https://www.facebook.com/lopninglivet
Youtube: https://www.youtube.com/live/63Hr3ODAhpY?feature=share
Apple Podcast: https://podcasters.spotify.com/pod/show/lopningochlivet/episodes/35–Skor–Lplabbet-e1phqh3

Här är avsnittet i text:

[Musik]
[Musik]
[Musik]
[Musik]

  • Gött Simon! Då är vi igång!
  • Det känns jävligt gött!
    Vi är ju inte i källaren då?
  • Det är vi inte. Men vi har källaren med oss hit.
    [Skratt]
  • Det var en fruktansvärt portabelt styr.
    Du har köpt ett barbord på blocket.
  • Ja.
  • Det var ett sönder här.
  • Ja, men jag fick såga för att få plats med de här
    den här mic-stativen här.
    Vad gör man inte för att få ihop en podd
    på löplabbet i Helsingborg där vi befinner oss?
  • Alltså det här är ju…
    Om jag tänker att nummer ett ställe
    min favoritställe var så är det ju
    i Fredrikskällare. Nummer två
    det är runt äppelrodlingarna
    uppe vid Filborna. Och nummer tre
    då är det löplabbet i Helsingborg.
    Här har man ju varit en del.
  • Här får man komma och ljuga om sina tider
    sina extremt långa träningsbärspass
    Ja, helt enkelt.
    Bara sig själv.
    Exakt.
    Det är skitkul, Jens.
    Vi ska komma in mer på hur vi känner varandra och hur vi fick ihop allt det här.
    Men du får ju introducera dig själv.
    För det är inte bara jag och Fredrik idag.
    Jens, du får ju snälla berätta vem är du?
    Jens Lindrom.
    Jag är anställd butikschef här i Helsingborg på Löplabbet.
    Och Löplabbet är ju en av åtta fysiska butiker.
    Vi har ju en nionde som är en webbutik runt omkring i hela Sverige.
    Där vi är, om ni inte visste det, specialinriktade på löpprodukter.
    Löp-labbet.
    Folk kommer in och frågar om vi har bandyklubbar.
    Frågar de, heter det bandylabbet?
    Nej, löp-labbet.
    Kommer in folk och vill köpa andra grejer än löp?
    Ja, jag fattar inte det.
    Vardagsstuvlar och…
    Men de blir snart varsin om vad vi har för någonting.
    Men vi har ju liksom allting som man behöver för att sticka ut i spåret, på banan,
    vart som helst och löpa eller promenera och så vidare.
    Tidvis har vi halkat in på lite andra spår, men det har ändå alltid visat sig att det är på löpning som vi är starkast.
    Det är där vi vill vara nischare och nu i synnerhet under pandemin så har vi varit en av de som klarat oss väldigt bra.
    Eftersom vi jobbar med utomhussport primärt.
    Så vi är inte bara en vanlig butik som säljer skor och sånt utan vi gör ju en ganska noggrann analys med att kolla på fötter när de står på spegellåda.
    Hur tryck och fötter ser ut rent anateomiskt.
    Springa på bandet för att se hur fötter och kropp belastas under löpningen.
    Utifrån det så kan vi då hitta mer vad de behöver.
    Mer med kundens berättelse om deras ambition och vad de vill och hur mycket de springer osv.
    Jag tror att vi är ganska duktiga på det faktiskt.
    Det första jag tänkte var, fan, måtte inte någon se mig?
    Hur jag springer egentligen?
    Det kan vi filma sen, och lägga ut i min detaljstudie.
    Det tycker jag hade varit en jättebra idé.
    Ja, vi fixar det.
    Vanligtvis när jag kommer in, jag tror du var i butiken då också Jens,
    precis när de hade fått in såkon i en Dauphin Speed.
    Då hade vi haft lite diskussion i vår lilla teambildtematråden om den här skon.
    Jag kom in och så bara såg jag att den var här.
    Och så ställer ni frågan ”Och vad har du för storlek?”
    Och då vet jag att jag inte kommer gå härifrån med tre gels.
    Jag kommer gå härifrån med ett par nya skor.
    Sätt inte ner fötterna i ett par skor som känns för sköna.
    Då blir det relätter gjort.
    Man ska hitta runt en 25.
    En 25 smäller lite ugglar-style.
    Men nu jobbar vi med Clara in store.
    Så nu är den 25 varje dag.
    Så snyggt!
    Betala någon annan gång.
    Ja precis!
    Jag kommer ihåg en gång, jag lade ut en bild i vår webbplats.
    Det finns andra på Taziat också i och för sig.
    Jag lade ut i min tråda direkt.
    Vad fan hände här? Jag skulle köpa tre gels och så kom ut med detta.
    Sen gick jag och det var två veckor som det gick tre pers upp i träningen med de här skorna.
    Folk började höra av sig till Jens.
    Fantastiskt!
    Det är skitkul att vi får vara här och testa att flytta studion, men också få en helt annan känsla än att sitta i podgottan.
    Just när vi ska prata om skaffet på en bil.
    Det går, men det är inte riktigt samma känsla som här.
    Vi fick snickra ihop patentlösningar på hur man monterar stativen i en bil så de håller sig på plats.
    Men det gick!
    Det var ingen kabba då?
    Nej, det var lite. Men vi tar nästa gång.
    Kul att ni kom.
    Vi ska gå in lite grann och hålla vår struktur.
    Vi ska prata lite om veckan som gått.
    Sen kommer vi gå in och glida in på den här riktiga skospecialen vi ska ha nu.
    Det är första gången jag och Fredrik gör en skospecial.
    Det är första gången vi gör det mesta när vi gör podden.
    Det är väldigt få grejer som vi upprepar.
    Mycket kul.
    Men vi ska prata mer om skospecialen alldeles strax.
    Men vi måste gå in och prata lite grann om veckan som gått.
    För att jag har fortfarande ont i min kropp.
    Nämligen från gårdagen.
    Men det har inte Fredrik.
    Hur har din lönevecka varit?
    Du ska få berätta om det i passet.
    Du kan måla upp din smärta mycket bättre än jag kan.
    Hur har din lönevecka varit, Fredrik?
    Den har varit bra, tycker jag.
    Vi har ju…
    Det måste ha varit tisdag,
    en liten mer än en vecka sedan,
    vi sprang andra stopp,
    och fick känna på den svenska sommaren
    rejält, när det är som varmast.
    Och lite till.
    Vi var supertaggade.
    Vi hade poddat bilen upp där och det var rätt så bra för då kunde vi tänka på någonting annat än bara loppet.
    Jag tenderar också att bli lite nervös inför ett sånt här lopp.
    Särskilt när man har satsat så många veckor och tränat inför ett specifikt lopp.
    Det kan finnas olika typer av lopp, lite träningslopp som man kör.
    Men det här ville vi prestera så bra vi bara kunde.
    Då var det bra att ha podden och tänka på något annat under tiden.
    Sen vi kom upp så insåg man ganska fort att
    ”Det här kommer inte gå iväg utifrån de förutsättningar vi hade”.
    Det var extremt varmt och där är ju inga skuggpartier alls
    på den här Anderstorps Raceway-banan.
    Så att vi fick genomlida en härlig 39 mil.
    Vi har ju drabbat paralleller med träningspass vi har gjort.
    Det är en halvmara fart för oss egentligen.
  • Inte ens ett par riktigt jävla bra nya skor.
    Kändes som att man sprang jättefort men det gick ju sirat.
  • Jag kan nämna det också utifrån till skospecialet.
    Jag körde i Vaporfly och det gjorde du också Simon.
    Rätt så många som sprang i den skon.
    Lite blandat men det var många som sprang i Vaporfly.
    Jag är jättenöjd med skon. Jag är alltid nöjd med Vaporfly.
    Men den hjälpte inte jättemycket den dagen.
    Det var handhavande fel.
    Det kan man säga.
    Vi hade inte värmeträna tillräckligt.
    Vi skulle ha sprungit i regnställ och sånt innan i en bastu.
    Men hur gjorde du för oss?
    Vi lät ju ganska tragiska i bilen på vägen hem.
    Det var inga sådana jätteupplyftande race-reports från någon av oss.
    Men hur kickade du tillbaka?
    -Veckan efter? -Det var ganska lätt för då fick vi en liten leverans av skor som vi skulle testa.
    Vilket gjorde att vi måste ut och springa direkt.
    Utifrån att det inte gick så bra så brukar jag resonera att då på upp på hästen igen och kör ett distanspass dagen efter.
    Kör det som en fartlek, känna av vad kroppen känner.
    Vill du springa i 6-fart så gör det.
    Känner du för att få ut lite mer tempo så kör det.
    Det är bara att få lite glädje i löpningen igen.
    Och så lite nya skor.
    Så det var ganska lätt att komma tillbaka efter SM där och satsa mot nya mål.
    Så jag har ju sprungit sen dess.
    Jag har inte tagit någon vila idag faktiskt på rätt så länge.
    Det handlar väl också om det här med att vi testar skor nu och ska utvärdera lite.
    Annars i veckan så var hela veckan var väl varm för mig.
  • Ja det var det. Fortsatt efter understopp.
  • Då hade man ju ändå vant sig lite grann.
    Jag tror att man kan vänja sig ganska fort.
    Om man får några pass så vänjer kroppen sig ganska.
    Det är rätt så bra där kroppen anpassar sig ganska fort efter förutsättningar.
    Det blev lite chock i understopp men resten av veckan kändes lite bättre faktiskt.
  • Jag minns i Lourdes, vi var nere på 25 grader då.
    Då tänkte man ”Det här är ändå helt okej”.
    Men i marken var det snabbt att gå.
    Så att veckorna var bra tycker jag.
    Annars mycket distans.
    Och sen körde vi lördag.
    Kan du berätta lite om det passet vi…
    Och vi satsar ju mot nya mål nu och nya distanser.
    Så det är väl lite en ny era i vår träningsutlägg.
    Ja men det är det.
    Vi har haft lite blandade skadebekymmer.
    vissa i timen. Vi har inte kört jättemycket snabba intervaller. Hela träningsfilosofin vi anammar
    handlar inte om att köra så jättemycket korta intervaller heller. Men i lördags så var det lite grann så
    alla var lite revanschlyssna efter anderstrop, för att där fick ingen ut så mycket fart.
    Och sen så lite grann, jag tycker ofta första passet, första kvalitetspasset, tuffa passet tillbaka
    efter en tävling, ibland är man på en lite seg i kroppen. Köra långa intervaller då kan ofta vara lite nedbrytande.
    Så vi körde lite korta intervaller, bara för ut lite sista fart innan vi började ställa om till halvmaten.
    Så vi körde ett…
    Jag vet att det är många lyssnare som har frågat om att testa det här 10 000 meters testet som vi har pratat om.
    Som är så här 2 000, 2 000, 1 500, 1 500, 1 500, 1 500 meter.
    Och så ska man ha en minut ståvid emellan.
    Det här är uppbyggt på ungefär lite samma sätt, det här 5 000 meters testet.
    Men man kan kanske inte översätta den tiden man gör på riktigt samma sätt som man kan på 10 000.
    Men i alla fall ett kul pass som man vill testa.
    Det är 3x600m, 4x500m och 3x400m.
    Med en minut ståvila mellan.
    Det var jobbigt, för vi är inte vana vid att springa så fort.
    Men det var väldigt kul.
    Då hade vi testat lite skor.
    Vi ska prata mer om själva vilka skor vi hade och hur vi testade.
    Det körde vi lördag.
    Det var kul att få lite revanschkänsla efter understopp.
    Man kan springa snabbare än det vi gjorde då.
    Precis.
    Vi återfick lite självförtroende.
    Det var verkligen så vi kände att man ville köra någonting för att bevisa för sig själv att vi har ändå tränat på bra.
    Vi kan göra lite bättre tider än vad vi gjorde i andra stort.
    Det var värmen som påverkade resultaten och det såg man ju på alla som sprang.
    Eliten la på en minut och resterande kanske två-tre minuter.
    Det påverkade mycket.
    Och sen som avslutning på vår vecka som har gått, så nu igår.
    Ja, så var det. Jag har nästan redan förträngt det.
    Då har vi nog börjat ställa om, för nästa stora mål för oss nu är ju…
    Vi har faktiskt tre halvmaratonlopp på gång och sen har vi ett maraton senare i höst.
    Och det är ju… Där är några av oss som ska springa en liten gött brödrostelopp
    ner i Borstahusen, utanför Lanskrona.
    Där var halvmaraton, mil och femkilometer.
    Du Fredrik och jag och eventuellt en eller två till Elite Svigna
    kanske plockar den här kvaltiden till New York Marathon.
    Så klarar man en viss tid där så skulle man kunna få använda den
    för att nästa höst…
  • Och jag har gått upp och blivit riktigt gammal nu.
  • Du är ändå lite gammal.
  • Jag fick två minuter till skänks.
    Så från 1.23 till 1.25, det borde gå vägen.
    När jag är skur och gammal så klarar man det.
  • Och senare i höst lite kvar.
  • Exakt.
  • Jag har gått upp från 1.21 till 1.23.
  • Just det, du har också gått upp.
  • Två minuter, generöst.
  • Det är inte bara vikten utan även ålder.
  • Jag har gått upp i både tid och vikt.
    Det känns tryggt nu, jag kan hålla den.
    Jag sätter i tanken, jag vet ni har lyssnat på avsnittet innan.
    Man kan kvara eller inte nå ett maraton.
    Har man en viss tid på halvmaraton så kan man använda den och få en garanterad startplats till nya maraton.
    Sen måste den pröjsa 3,5 tusen för att få biljetten.
    Den slipper man.
    Den ska du flyga över och sånt.
    Men det skulle man kunna göra för då brukar det vara lite svårt att få plats till doppet.
    Förlåt jag avbryter. Det är litegrann intressant för det är många som kommer och säger att de inte kan ta kvaltiden.
    Utan de får köpa med en biljett via en resorbyrå som då är väldigt mycket dyrare.
    Hur funkar det?
    Är det så att det blir mycket mer?
    Ja det finns, nej grejen är, jag har räknat litegrann på detta. Springtime Travel är ju fantastiska, de är ofta duktiga resledare med sig också.
    Jag tror egentligen inte, det är inte så mycket dyrare när man väl börjar lägga ihop vad man själv lägger.
    Alltså efter resan i slut till New York så är det ju så, det kanske var några tusenlappar billigare men det är inte så att det blir 10.000 billigare.
    Däremot tror jag att det har lite att göra med valmöjligheterna.
    Att man kanske vill välja att bo på ett annat ställe eller göra andra saker.
    Men det är min analys som har varit iväg en gång.
    När jag kom hem var det så här ”Så mycket billigare, det blev det ju faktiskt inte”.
    Men sen tror jag att förvissa att det kan bli lite sån fixidé.
    Så har det varit för både mig och Fredrik.
    ”Nej men vafan, det är klart jag ska klarna kvaltiden”.
    Det känns som att det är många som har det målet att kvala in till New York.
    Det är många i vår träningsgrupp som har skapat ett konto som heter Road to NYC.
    Det är klart att det är en sån bucket list grej för många löpare.
    Så det ska bli kul.
    Vi har vårstidsloppen, sen har vi Hoka Helsingborg Halmaton
    där vi ska slå världskort.
    Vi ska börja testa, från och med nästa vecka
    så kommer ni att få börja se lite bilder
    från när vi tränade i de här direktorerna.
    Den kommer att bli riktigt sjuk faktiskt.
    Men det ska bli varmt helt enkelt.
    Det känns rätt så här på förhand
    sen när man väl kommer att stå på startlinjen.
    Vad tänkte vi?
    Det här var Simons idé.
    Det är det enda man kommer att höra.
    Simon ligger hemma sjuk.
    Han ska inte ens vara med.
    Han checkade upp.
    Jag såg att han körde 15 km i morse.
    Vi har ju idén som kommer att bli en jäkligt rolig grej.
    Den kommer vi att prata mer om i de andra avsnittet.
    Vi har redan pratat mycket om den.
    Sen har vi köpt en halvmaraton.
    Du och jag tycker att det är ett fantastiskt lopp.
    Danmark generellt, bara komma över till Danmark.
  • Ja det är ju superexotiskt nu för tiden.
    Den går ju i mitten på september, den ligger mitt i maraträningen så det kanske inte blir något fokuslopp.
    Men vi börjar slå om till halvmaraton och maratonträning.
    Och det skulle vi börja göra igår. Så då skulle vi springa ett klassiskt pass vi kör i halvmaratonen.
    Och maratonträning för att kicka igång det.
    Med ett gott pass med 5km, 4km, 3km, 2km, 1km.
    Så ska man springa lite snabbare och så med en kilometer i joggvilarna emellan.
    Så det blir ändå 18 kilometer, ganska långt pass.
    Tanken är att börja kanske någonstans runt halvmatonfart på den här 5 kilometern och strax över.
    Sen ska det gå liksom progressivt snabbare.
    Så femman och fyran, ja då går de där omkring.
    Trean, tvåan och ettan, då går det lite snabbare.
    Och det ska gå snabbare hela tiden.
    Och det gjorde vissa att vara fräscha på slutet.
    och jag ville dö.
    Det är väl egentligen det härliga svaret.
    Det var fruktansvärt, tyckte jag.
    Fräsch, om du tänkte på mig att jag var fräsch på slutet.
    Det var jag faktiskt.
    Jag stod upp i alla fall.
    Men det är alltid kul att se någon ligga i diket.
    Då har man verkligen tagit ut sig.
    Det är du duktig på, Simon.
    Jag vet inte, jag tänker ju att det är en gåva.
    Samtidigt tänker jag bara, det här kan ju inte vara bra.
    Jag minns att jag låg i diket och flämtade som en hund i 40 grader värme.
    Och bara blundade och mådde illa och tänkte ”det här kan ju inte vara bra”.
    Finns film på Instagram om ni vill se det.
    Vi ska tanka upp den i våra stories, ska ni se hur det ser ut.
    Men jag hade också problem att jag testade en ny sko som var jävligt snabb.
    Så jag kunde inte sacka in.
    Den bara körde slut på mig.
    Så alla som spang var jättenöjda med passet.
    Jag tror att nästan alla, förutom jag, stod upp efter passet.
    Det var bara jag som var otroligt trött.
  • Du gjorde ett superbart pass i alla fall.
    Nu är du på väg mot under 1,20 på halvmån.
  • Jag hade ändå inte kappt dig på slid.
    Du sprang ifrån den sista 400 metern så tryckte du till.
  • Jag tycker vi kan hålla det så resten av våras.
  • Vi är på gång. Vi håller på att ställa om träningen.
  • Nu vill vi veta hur Jens tränar.
    Du behöver inte ta en vecka. Du kan ta generellt bara.
    Den har väl ändrats lite grann. Jag är ju coach för ett gäng löpgrupper.
    Dels så har jag en egen i Lund på måndagar.
    Jag har gjort det faktiskt varje måndag i 9,5 år.
  • Oj jäklar, imponerande. – Ja, faktiskt.
    Och sen så är jag också coach på att träna triatlonsyd i löpning på torsdagar. Jag och en annan kille brukar dela på det.
    Och sen så har jag ju en del andra, onsdagar normalt sett på terminen så kör jag ju min run academy.
    Och sen har jag en del företagsträningar också. Så det blir väldigt mycket intervallpass för mig i veckan.
    Alla de passen ger ju inte kvalitet till mig, utan det blir ju mycket coachande och så vidare.
    Men det blir ändå så pass mycket rörelse så att man får ju ändå ett slitage på kroppen.
    Det är ju inte en vilo dag.
    Så jag har tappat lite grann utom en egen träning, en riktigt kvalitativa träning.
    Men jag försöker ändå få in två kvalitativa intervallpass, gärna med något backinslag och någon distans, typ 10-12 och så en lite längre lång pass.
    Så brukar väl ligga någonstans mellan 40-80 km i veckan.
    Om du måste välja Jens, en snabb mil eller en 42a eller längre?
    Nu är vi inne på det vi ska prata om senare också, vilket är det bästa passet?
    Det är från dag till dag. Jag kan älska en snabb 10a när jag haft en stressig jobb i dag.
    för att få ut så mycket frustration som möjligt.
    Men också det här lugna, sansade, nästan somnarpasset på kanske inte 42 en kväll, men 20 en sval, sen sommardag.
    Det är bara magiskt.
    Men att springa ett långpass på söndag morgon innan familjen vaknat är också bra.
    Jag har svårt att säga att det där är bättre.
    Men generellt sett tycker jag väl att
    ju äldre man blir desto jobbigare är det att springa de här
    korta, hårda, tuffa sakerna.
    För det gör så jävla ont.
    Får man fråga hur gammal du är?
    Du bara ”Nej”.
    Jag är 57.
    Då finns det ju en massa rekord du kan slå.
    Det tänkte jag precis säga.
  • Samma årgång. – Ja men det var det jag tänkte.
  • Han är lite vassare. Jag inser att jag fan inte kommer komma i hackat på honom.
  • Men han har tränat så mycket. – Han har längre ben än vad jag har.
  • Jag ser det.
  • Det här var kul igen. Nu har vi också skapat en bild av vem du är som löper också.
    Så det ska bli fantastiskt kul.
    Nu har vi gått i den här veckan som har gått.
    Då har vi ett annat inslag som vi är vana vid.
  • Det kör vi nu.
    [Musik]
    Veckans drink denna vecka är ju faktiskt veckans shot.
    Det här kan vara den absolut roligaste veckans drink vi har kört hittills.
    Mest för att jag tycker det är skönt att Fredrik inte får bestämma.
    Vilket är gött.
    Förra veckan när vi var på väg till Anderstorp så hade vi också en lite annorlunda veckans drink.
    för då hade vi vad vi hade med oss, vad vi förberedde oss med.
    Och eftersom vi ska prata om skor, vi ska prata om lång distans, vi ska prata om träning.
    Så kommer vi fortsätta på det spåret.
    Och i min hand håller jag två stycken små kjottar som vi alldeles strax ska prata om.
    Men jag noterade att den ena var rödbetskjott.
    Och jag har faktiskt testat där med rödbeter en gång tidigare.
    Det var varvet med hyllen 2016, jag hade gått med i Göta och det började bli snabbt och sånt.
    Och då kom jag ihåg att det blev en sån jävla hets kring namn ”Rödbete” i Facebooktråden.
    Jag hade aldrig provat det innan.
    Och så började folk, och det var Martin Ehrsson, jag ska inte name droppa men det var Martin Ehrsson.
    Han sa ”Du måste äta rödbete innan”.
    Ja okej, jag tänkte ”Jaha, fan, blir inte stressad”.
    Så fick jag inte tag på någon jävla juice dagen innan.
    Så kom jag hem och så är det där en hel rödbete har vi hemma.
    Jag tog en skål, tog en hel rödbete och så bara åt jag den.
    Det var så jävla äckligt alltså.
    Jag mådde så dåligt.
    Så jag var lite dåligt inställd till rödbete och rödbetssås.
    Fanns inte Google på den tiden?
    Nej, men jag är ju tröjägare.
    Det är inte så svårt. Jag blir bara stressad.
    Men Jens, rödbete är ju bra vet vi vetenskapligt bevisat.
    Men här är det en liten shortform.
    Du måste berätta vad detta är för någonting.
    Det här är ju då en färdigförpackad, liten, lätt, portionsförpackning av rövbetsjuice med det verksamma ämnet som är positivt för blodflöde och syrupptagning, nitrat.
    Så den här klämmer man inför ett hårt träningspass eller en podd eller en tävling.
    Nitratet är ju verksamt så länge som man intar det. Det ger ju en effekt men den klingar av så småningom.
    Det finns ju de här nitratprodukterna som man använder under längre tid också.
    För man bygger ju upp en effekt av det. Men det här får man på en gång.
    Shit, då testar vi en skål!
    [Suck]
    Asså shit!
    Det är ju rödbeta!
    Men det smakar inte alls så vidrigt som rödbeta.
    Det var inte som att äta en rödbeta.
    Det var ganska långt ifrån.
    Men det här tycker jag…
    Jo, ett eller annat år har vi haft…
    Vi hade ju köpt sånna här fet jävla rödbetsjuice ner till Hamburg
    i något år. Men då sitter man en sån här…
    så dricker man lite åt gången hela tiden.
    Men det här är ju jävligt schysst
    och bara drar i sig. Det är ungefär som en shot.
    I med den och sedan ner.
    Fan, vi kommer vara grymma på passet imorgon.
    Ja!
    Jag kan få toaletten ner där inne.
    Man kissar på rött av rödbetsjuice.
    Barnen kommer fråga vad som hänt.
    Jag körde ett hårt träningspass här i Tysnes.
    Det var faktiskt trevligt.
    Rödbetsjuice, man brukar köpa den här råsaften.
    Det smakar inte lika bra.
    Det smakar maffigare.
    Jag tycker det är lite svårt för den.
    Det gillar jag med short. Det går snabbt.
    På tal om det, vi har en till.
    Vi måste gå över och kolla på nästa.
    Jag berättade det här, det måste ha varit i Anders Storp poddavsnitt.
    Eller innan dess.
    Är det en sån vi ska driva oss nu?
    Du tipsade mig och jag drog i mig lärningen för 5 000
    och var så jävla stirrig och gjorde ett svinbra lopp.
    Var riktigt, riktigt nöjd.
    Det här är magi.
    Men klockan är halv åtta nu.
    Koffein kommer att sitta i, det kommer att halveras på sex timmar va?
    Ja, precis.
    Det här blir intressant.
    Jag kommer att klippa avsnittet i natt.
    Helt enkelt.
    Det här är vad får tjus i sånt här.
    Det här är en kombination av koffein som är central stimulerande med aminosyror.
    Så det ger ju lite grann en hästspark.
    Det här ska man ta en halvtimme, en timme innan man kör ett hårt träningspass.
    Det ger ju en lite sådär kittlande känsla i huden.
    Det sticker lite i armarna.
    Man vill ju studsa och hoppa.
    Fredrik såg mig när jag kom ner.
    Jag är nervös i vanliga fall.
    Min försvarsmekanik är med humor.
    Här var jag som en sån speedad energizerkanin.
    Och bara ”Aaaaaah!”
    Jim Carrey.
    Jim Carrey skulle springa ett 50-smältslopp och ha brukit koffein.
    Så var det när jag skulle springa.
    Men shit, vilken feeding det är när man drar iväg sen.
    Vi prövar den här rackaren då. Skål!
    Man känner ju att den här kommer att…
    Vi kommer att vara speedade om en liten stund.
    Ludvig Hultin skriver här, ”Sex timmars ärhalveringstiden på koffein.”
    Vilket innebär att det blir ingen sömn i natt.
    Det köper vi.
    Och det här är båda två Umara, är det så Jens?
    Stämmer. Umara är det svenska märket.
    De var väldigt trevliga bägge två.
    Som sagt, jag har ju testat koffeinen innan.
    Jag är ju en stark fan av det. Det är ju Langerbjörn som vi hört om tidigare.
    Det var den som introducerade mig till detta med piller.
    Men jag gillar ju shot-varianten bättre.
    För att jag tycker att det är gött.
    Det är som att man känner pillerna.
    Tycker jag om man känner koffeinpiller.
    Det känns lite olustigt tycker jag.
    Stå på en timme och ta tabletter inför en tävling.
    Men shoten är jävligt schysst tycker jag.
    Det känns som att man tar sport.
    Du köpte ju den här pulvret.
    Det här är ju bara en färdigblandad shot.
    Så det finns ju pulver för dem.
    Den innehåller inga kalorier, utan den är helt energilös på det viset.
    Men man kan blanda i det där pulveret i en koldiatrycka.
    Det är lite jobbigt att springa med en massa såna här med sig i ryggsäcken.
    Eller såhär i bältet.
    Då kan man ju blanda i det om man vill ha det under en längre sträcka.
    Helt rätt.
    Så där hade vi longdrinken, medans här har vi shotten.
    Ja just det, bra skämt.
    Jag köpte också en sådan puller, jag kommer ju inte tillbaka.
    Nej jag köpte en samtidigt för jag var så övertygad när du började prata om det.
    Den har jag kört på träningspass, har jag kört halva dosen.
    Det här är ju en hästspark, den här.
    Men till någon av träningspassen har jag kört en halv dos.
    Sen till tävling har jag kört en hel.
    Så pullervarianten är definitivt också rekommenderad tycker jag.
    Så, bra!
    Gott!
    Vecans drink!
    Bra tips, Jens. Tack så mycket!
    Tack själv!
    [Musik]
    Det är ju väldigt roligt att vara här, inne på löplövet i Helsingborg.
    Och frågan är ju ändå så här lite grann,
    nu när vi sitter här känner jag ju själv så här,
    hur fan hamnar vi här?
    Hur många skor kommer vi ha med oss hem?
    Det sitter jag i.
    Det är ju ändå så här lite grann hur vi hamnade här.
    När Fredrik Ödrygåv gjorde podden så bestämde vi oss ganska tidigt för att vi är inga experter.
    Vi kommer aldrig ut i oss för att vara experterna heller.
    Men det vi tyckte var roligt var att om vi ska ha folk som kan grejerna så vill vi ha lokala proffs.
    Lokala proffs och lokala människor. Det har ju folk fattat i det här laget.
    Vi gillar ju folk i trakten, helt enkelt. Folk vi känner.
    Och där började vi. Och sen ganska snabbt, de första avsnittet, insåg vi att
    Det var ju fan vad folk frågar om skor hela tiden.
    Vi hade ju ett avsnitt där vi körde skor.
    Men det var många som kommenterade att ni kör väl mer än ett avsnitt om skor.
    Det var ju fantastiskt.
    Jag tror nästan direkt att det finns en sån…
    ”När kör vi nästa skoavsnitt?”
    För det här var ju helt bizarrt.
    Alltså folk har så mycket frågor.
    Och det är ju inte bara…
    Där finns ju allt från de nördiga expertfrågorna
    till egentligen bara att undra…
    ”Vad tänker du när du köper ett par nya skor?”
    Så det ville vi utforska lite mer.
    Och då teamade vi ihop oss med löplabbet.
    Och gänget på löplabbet hette Simboy.
    För här hängde vi ändå en del.
    Då sa vi, vad är det egentligen som är de skorna man ska testa just nu?
    Så då sa vi, fan då gör vi en skospecial med mig och Fredrik.
    Så att vi testar ett antal dojor som vi aldrig har testat förut.
    Men vi gjorde en viktig grej innan vi ska gå in.
    Vi ska inte prata om skorna vi har testat alldeles strax, men vi ska börja prata lite om Jens.
    Vad är det folk springer i nu för tiden? Vad är det för folk som kommer in och köper skor? Vad väljer man?
    Folk springer ju i massor av olika, vi har ju snabba tävlingsskor, vi har ju kraftiga mängdträningsskor som fungerar både långt och länge på hårt underlag.
    bra att promenera, vandra i. Vi har ju terrängskor och jag upplever ju att nu det här senaste året, eller framförallt under pandemin så har ju väldigt, väldigt många fler kommit ut i naturen.
    Jag hörde att det liksom inte är den här stadsköerna till olika ställen, de har förflyttat sig till skära lid i köer för att komma in på den här nationalparken och så vidare.
    Men generellt sett det som folk springer mest i är de här normala mittemellanskorna som är mjuka, sköna, behagliga att ha på sig.
    Men de skorna vi säljer mest av det är de här vanliga skorna.
    Vi har ju inte bara litlöpare, ni två är ju inte normalkunder för oss.
    Nej, jag har inte listat ut.
    Normalkunder är ju de som kanske springer en till två gånger i veckan,
    Det är inga 1-3 mil i veckan medelålders lullar som tycker det är skönt.
    Och då är det kanske inte de snabbaste kolfiberskorna som mattas för dem.
    Då blir det lite mitt emellan.
    Men vi har ju då märkt också att väldigt många av de som har kommit ut,
    eller väldigt många som har normalt sprungit lite så här då och då, har en rutin,
    har börjat växla upp med flera olika typer av skor.
    Så att nu är det många som faktiskt har gett sig på sig en extra sko,
    eller till och med två extra skor för att de vill variera sin känsla i de olika passen.
    Det har verkligen breddat i användning av skor hos många.
    Det är en fråga man har fått mer än en gång. Vissa säger ”Vilka skor har du?”
    Jag räknade en halv dag och var 15 par. Vissa säger ”Kul vilka modeller”
    och andra bara ”15? Varför har du så många?”
    Men det är just det jag upplever också.
    Fredrik och jag brukar när folk säger ”Jag är intresserad av att springa”
    ”har börjat springa” så ofta rekommenderar vi mer än ett par skor.
    Två eller tre par absolut, man väljer in i träsket.
    Men ni kanske är i samma trend också?
    Definitivt. Många springer för att det känns nödvändigt för dem att de ska röra sig nu när de har suttit hemma väldigt mycket.
    Men många springer ju och har upptäckt kärleken till det, nöjet med löpning och tycker att det är roligt med löpning.
    Då börjar man hitta variationer på sitt pass.
    Det kanske inte bara är fem-sju kilometer samma runda.
    Utan ”Nu ska jag springa på lite igen”.
    Då är det så mycket roligare att ha en annan kostym.
    Med en snabbare sko.
    Har en snabbare känsla i poppen.
    Avstampet.
    Kanske ges ut i skogen och springa.
    ”Det är lite lerigt, jag har fassen och halka.”
    Kan man inte ha något som är bättre då?
    Det är jätteroligt att folk har förstått att det inte bara är en sko som gäller.
    Plus det faktum att en sko håller ju mycket längre om man får den att låta vila lite grann.
    Den har ju dämpningen som är ett elastiskt material som trycks ihop.
    Det märker ju ni att om ni har sprungit 15 km med en sko så är det inte lika elastiskt i slutet av passet som i början.
  • Nej just det, det har jag faktiskt inte tänkt på.
  • Då behöver den ju faktiskt vila.
    Det kan ta 24-36 timmar innan den når full…
  • Alltså att kolf är ju vår plattans grej.
  • Nej inte kolf i plattan utan dämpningsmaterialet.
  • Okej, dämpningen du säger.
  • Det var intressant, vi fick en fråga.
    Jag har plockat upp en fråga från Daniel som frågar när vet man när en sko är slut?
    Och det är klart att jag och Fredrik kan känna att när den är helt sönder i sommarna, det är en sak.
    Men just den här känslan som Daniel säger, när den är slut, där finns ju också en sån subjektiv känsla.
    Man känner att den inte riktigt har samma tryck eller dämpning som den hade förr.
    Men jag har inte ens reflekterat över att det faktiskt kan vara så, även på kort sikt.
    Alltså en pass är ju inte annat än att den behöver vila, som du uttryckte det.
    Man kanske inte märker så mycket från dagen efter, men det blir ju en liten effekt.
    Och framförallt så kan man ju då…
    Det är ju svårt att mäta båda delarna, för då får man ju ha precis två exakt lika många skor.
    Så man kör samma pass med en doja får man köra varje dag med en doja.
    Då får man köra varannan.
    Det blir svårt.
    Vi kan göra det testet. Inga problem.
    Som du vill.
    Men helt klart är det ju att skorna håller ju längre om de får vila.
    De upplevs som stunsigare och mer fjädrade.
    Mer elastiska om de får vila litegrann.
    Då kan man egentligen säga att om man är nybörjare och intresserad av löpning, de flesta som lyssnar på den här podden har kommit förbi den första tröskeln.
    De flesta springer tror jag.
    Eller var det ett ställe i veckan.
    Men där är rekommendationen en bra all around sko. Den ska vara dämpad, skön så att man kan ut och köra det under man gillar.
    Sitta bra på foten också, det är otroligt viktigt.
    Så att den litegrann följer fotens form.
    För det finns många olika bredder, det finns ju formen på skorna ser olika ut.
    Håboxarna ser ju fantastiskt olika ut.
    Så den ska ju vara väldigt skön.
    Sen är det olika stabilitet i olika skor också.
    Det är ju också viktigt att få rätt typ av stabilitetskänsla i skorna.
    Det kan man säga också när vi kommer att prata om själva skorna.
    Vi har provat dem en liten stund sen.
    En spoiler är att Fredrik och jag har gillat i princip alla skorna vi har testat.
    Det är ingen slump.
    Både Fredrik och jag har varit nervigt tvungna att prova skorna här innan vi valde vilka vi skulle ha.
    Både jag och Fredrik har även gjort misstag av att köpa skor utan att testa på nätet.
    Och sen så till slut så kommer de bara ligga.
    Eller så ställer man dem vidare.
    Du fick ta över mina Zoomfly 3 som inte alls funkade för mig.
    Det funkade för dig som tur var.
    Precis, och en personlig reflektion som jag har gjort är att jag var mer brydd för
    alltså gällande hur springer jag, vad ska jag ha för typ av sko och så vidare.
    Nu så känns det som att jag direkt kan känna
    skon funkar för mig. Så jag var här nere och testade kanske 10 par.
    Jag får ner och skicka en bild. Du testade ett gäng.
    Precis, och tre av dem valde jag ut.
    Då var det det här med att sätta ner fötterna i dem.
    Det här kommer kännas skönt när jag springer.
    Men den osäkerheten jag hade när jag började springa var ju
    pronerar jag? Kan jag verkligen ha den här skon?
    Börjar vi ha någon syla? Jag hade mer huvudbry
    med att välja mina första lövskor.
    Sen så tror jag att
    träningen sig har gett mig
    erfarenheten kring
    hur det ska kännas.
    Jag vet inte om du har någon tanke kring det där?
    Vi märker ju att
    så fort folk kommer in innan
    på dörrarna här så blir de osäkra
    på sin egen storlek. Passar den här mig?
    Är det rätt storlek? Har jag rätt storlek på mig?
    Så här, ja men hur känns det?
    Jag vet inte riktigt.
    Där är ju
    Många vet ju inte riktigt vad de ska ha, utan de litar ju på oss till 100%, men vilken tycker du är bäst? Vilken tycker du jag ska ha?
    Där får man ju diplomatiskt guida. Om den här är lite stabilare, den andra känns bättre, men den här är lite stabilare, ska jag ha den då?
    Du ska ha det som är skönast.
  • Jag förstår den osäkerheten.
    Det är inte så jättelänge sedan jag var helt ny på döpning.
    Du frågade mig ”Vad sprang du i för skor på maran?”
  • Din första maran.
  • 2015.
    Jag hade ingen aning.
  • Vi kollade upp bilden när vi käkade.
  • Och vad kom vi fram till?
  • Missuno.
  • Jag sprang också första gången med Missuno.
    Jag har säkert bara hittat dem i källaren någonstans.
    ”Det här ser ut som ett par löpskor, de tar vi.”
    ”Det gör ont att höra det regnar.”
    Det var lite som vi resonerade när vi åkte upp till SM nu.
    Vi hade glömt var skor som vi hade tänkt att vi ska springa i.
    Hade vi sprungit då?
    Det var så här ”fan vad pinsamt, vi hade nog inte startat.”
    Det är helt sjukt egentligen i Sverige.
    Man har ju förändrat synsättet, men man hade ändå mer huvudbry
    När man skulle köpa de här skorna så la man över makten till en annan.
    Vad tycker du? Hur känner jag?
  • På tal om det Jens, vi fick en fråga från Elenia också.
    Vad är det största, vanligaste misstaget man gör när man ska köpa sina första skor?
    Det kan vara första skorna man har kommit som Fredrik sa.
    Man vet mer efter ett tag.
    Vad är en miss som många gör?
    En av de största missarna som folk gör är att de väljer för små skor.
    Det är en sån klassiker, man väljer skor på känsla efter skor som man går i.
    Så man har fin skor, en ganska smal modell som sitter rätt tajt på.
    För det är det man är van vid.
    Eller en vanlig gymsko till exempel.
    Eller sneaker.
    Där brukar vi försöka få folk att tänka till, berätta på ett pedagogiskt sätt, varför vi rekommenderar mellan 5 och 10 mm extra utrymme.
    Och en del lyssnar ej, en del gör inte, kommer tillbaka med blåa tårnaglar.
    Och då har de ju fått lära sig läxan liksom, och så gör de inte om det.
    En annan sak det är ju att, jag förstår varför det finns massa tester, det är ju någonstans en guide för att titta omkring, många tycker att det här är ju en djungel, hur farligt att kunna välja en sko.
    Men att man kanske lyssnar lite för mycket på sin kompis, vad den tycker om för sko liksom.
    ”Ja men den här, min polare tycker att den här, bara nu vi är för någonting, tycker att den är så jäkla bra och den ska jag ha.”
    ”Jaha okej då, har ni samma löpsteg, vägen är lika mycket, springen är lika mycket?”
    Nej nej nej nej, men vad är det då som säger att den där är så bra till dig då? Men det är sånt vi tar. Så får de ju pröva olika. Nej, den var ju inte alls så bra tyckte jag. Nu är jag för kanna att pröva något annat. Så ofta så lyckas vi få folk att förstå i större utsträckning vad de behöver.
    Man känner igen litegrann, Fredrik.
    Nu tycker jag att vi har mognat mycket nu.
    Vi är väldigt mogna.
    Men där finns ju nästan, vad ska man säga,
    jag tycker just i det skiktet där jag och Fredrik ligger
    och kanske de som springer lite mindre också än vi,
    att det kan bli en viss hets som inte blir så positiv
    eller att man säger ”fan den här när jag kommit ut”
    ”Har du köpt nya skor igen?”
    Och så köper man de utan att ha testat.
    Det tycker jag är hela grejen med att vi kör detta samarbetet och att vi har varit här mycket.
    Att få sätta foten i en sko, det är det som du säger Fredrik.
    Nu har man kommit till en punkt där man bara vet direkt om den kommer funka eller inte.
    Och det är egentligen bara genom att göra det som man kommer att hitta rätt sko för.
    En fråga som jag kom på nu är ju att det här med att sätta fötterna i ett par skor och sen bara känna om det känns bra eller inte bra.
    Finns det en risk att skon, alltså ska man springa in en sko?
    Det är väl inte material som ska formas efter din fot också.
    I vissa Brooks, jag hade någon vid helgkapparna att den ska formas lite.
    Och det gör den ju.
    Till skillnad mot en skinsko, gamla tidens boots, som gick knappt att ha på sig de första tre månaderna.
    Sen blir det världens skönaste sko.
    Så är det ju inte löpsko, utan de ska ju sitta bra från början.
    Du ska inte glappa sko, du ska inte trycka någonstans obehagligt.
    Sen får man ju lite efterfotande.
    Det finns inga medel, du måste springa fem mil innan du…
    Sen är det ju vissa skor som förändras lite grann i karaktär.
    Till oftast kanske lite bättre.
    Men jag tror att det finns ju, det har ju kommit en del skor,
    jag menar det här med nya år, det här att en sko, jag tror att ni har ju bra koll på den,
    men det finns ju de här traditionella skorna som man får en ganska schysst uppfattning om vad det är för typ av doja.
    Men de här nya skorna, kolfiberskorna, kommer ju prototyper i princip, eller som ser väldigt annorlunda.
    Där tror jag att det är ganska svårt att förstå hur skon kommer kännas när man springer med dem än när man bara sätter på sig dem på foten.
    Nej det är sant. Ta det steget till kolfiberplatta.
    Ja precis, och det blir ju i och för sig inte en sko för den stora mängden.
    Så problemet kommer kanske inte att uppstå så mycket, men visst finns det folk som köper skor och sen upptäcker att det här funkar inte, det här kommer jag aldrig vänja mig vid.
    Och det handlar inte så mycket om att skon ska vänja sig, utan det handlar om att din löpteknik, att du ska förstå lite grann hur du ska trycka, hur du ska ligga i stegen för att få maximal effekt utav den här dojlen.
    Där är det lite gott och blandat bland våra lyssnare. Vissa är, märker man på frågorna som kommer in, vissa är som jag och Fredrik, väldigt nördiga.
    Och sen finns det ju de som är ännu nördigare. Sen finns det de som är ganska, man märker, relativt nya på det.
    Som kanske har sina första par och ska köpa sina nästa par. Jag tänker att jag och Fredrik kanske lite generellt kategoriserar på detta sättet just när de pratar om olika skor.
    Vi har ju vår distanssko eller mängdsko.
    De vi bara nöter av.
    Vi kallar dem för en smutsig mil.
    Vi ska bara ut och så ska vi köra ett pass eller jogga runt en runda.
    Då har vi en sko vi brukar välja när vi ska springa snabbare.
    Sen finns det underkategorier i den kategorin.
    När vi ska springa snabbare så finns det en snabbesko.
    I mitt och Fredriks fall kan det vara en som är snabbesnabbesko.
    Sen finns det en som är när man ska springa lite längre och snabbt.
    Men ändå en snabbsko.
    Sen har vi långpassskor, den som är ännu mer dämpad och längre.
    Sen finns det specialen med spikskor om man ska springa på bana och det finns trailskor om man ska springa i skogen som är lite olika anpassade.
    Är det än generaliseringen okej att göra, Jens? Distans- och volymskor, snabbeskor och långpassskor?
    Ja, absolut. Det kan man väl gistiga, i synnerhet när vi sitter såhär.
    Sen kanske den är lite svårare att köra till Ulla som ska köra sin första vårrus.
    Men givetvis. Sen kan jag känna att du väger lite mer än vad jag gör.
    Även om du inte är en kraftig… Vi har kanske lite olika preferenser på det.
    Lite olika typta steg också.
    Hade du väckt 20 kg till och sprungit fort så hade du behövt en betydligt kraftigare doja än vad jag har.
    Skorna förändras ju lite i karaktär beroende på vilken fot och vilken människa de sitter på.
    Det är också sant. Vi hade ett antal år när jag höll på med Helsingborg Mat.
    Då var vi med Nubellens på Expo i Göteborg och sålde skor.
    Du vet ju också att där kom ju hela bredden, då fick vi en sån snabbutbildning.
    Andreas hade kanske inte lika bra koll på skorna, han sprang ju barfötter.
    Han sprang bara sin barfötter, det är det jag ska åka och säga.
    Det var imponerande.
    Här är det bra.
    Men det där tyckte jag var intressant, för där kunde ju komma de lite mer.
    Man såg ganska snabbt att det här är nog ganska snabblöpare på lång distans.
    Kanske lite smalare, lite kortare.
    Det är något med små prasselbyxor och så har de flipflops.
    Då vet man att de är snabba.
    Där de nästan kunde plocka upp en Snarnjobäldens Hanso som är supertunn och bara
    ”Jag ska springa maraton”.
    ”Oj, men du är ju du i huvudet” tänker jag.
    ”Nej, det kan du absolut inte göra”.
    Medan någon annan som är lite mer normalbyggd eller lite större
    då är det en sån här T80 med en mycket mer dämpad sko att det passar.
    så det gör ju också en skillnad.
    Hon har anledning att komma in och testa skorna.
  • Ja, såklart.
  • Så också erfarenhet.
    Träningsbakgrund och så också säkert.
    Muskulärt, hur mycket jag orkar.
    Dina vardag och baksidor och så vidare.
  • Ingenting.
  • Ingenting, det vet vi.
    Simon behöver all teknologi du kan hitta
    så att han ska hålla ihop.
    Huvud taget.
    Så är det väl lite grann att man
    kanske inte bara kan dra på sig
    ett par spikskor och springa iväg och inte ha tränat i det innan.
    Nej, det kommer ju ge en ganska kraftig baksmäll efteråt.
    Precis.
    Men det leder lite grann till, nu ska vi alldeles strax börja prata om själva skorna vi har testat,
    men lite grann det här kresendot vi har pratat om nu,
    det handlar lite grann om hur gjorde vi urvalet av vilka skor vi skulle välja?
    Och det var egentligen tanken att du och jag Fredrik har ju traditionellt sett sprungit mycket i
    I vissa typer av dojor.
    Och då sa vi att vi vill testa lite andra märken.
    Märken som inte vi har provat, modeller som vi inte testat.
    Det var egentligen bara Vaporfly Next% 2.
    Vi hade ett av dem.
    Så tvåan var ett par skor som både vi och jag testade.
    Vi är supernöjda med.
    Som vi ska prata om.
    Vi resonerar ju såhär att lite grann en generell uppdelning.
    Jag gjorde en ny.
    Någon lite snabbare sko.
    Någon kanske lite mer dämpad.
    Vi tar en liten bensträcka och dyker in i det området.
    Alldeles strax.
    Gör vi!
    Åh, äntligen är vi framme vid höjdpunkten.
    Fy fan så var gött det.
    Vi ska få prata om skorna vi har sprungit i.
    Vi är så taggade att vi har ställt oss upp.
    Nu står vi ju, man känner koffeinshotten,
    beckarns drink börjar sätta sig i kroppen nu.
    Spritter det lite grann.
    Vi ska alldeles strax beskriva vilka skor vi har sprungit i.
    Gå igenom modell för modell.
    och kanske lite jämföra med andra modeller som du och jag sprungit i Fredrik
    och Jens ska få berätta lite grann om karaktären på Skåne.
    Men först tänkte jag bara så här, de flesta känner ju till mig och Fredrik vid det här laget
    men en kort recap på vad vi är för typ av löpare tror jag kan vara bra för.
    De som hoppar in direkt och för de som tycker att vi har pratat så mycket om det som har slutat lyssna.
    Så det kan vara bra med en recap.
    Jag börjar med mig själv helt enkelt. Jag har ju kanske en… Jag har sprungit nu i tio år snart.
    Trivs ju väldigt bra när jag inte är skadad.
    Man springer någonstans mellan sex och gärna upp till tio mil de veckorna.
    Det går, men det är lite knepigt att få till det.
    Så där ligger jag ungefär. Springer också två kvalitetspass i veckan.
    Gärna intervaller. Inte så mycket som är kort längre.
    Jag har haft lite problem med mina baksidor de senaste två åren nästan.
    Så jag har prövt lite mer skonsamma sko.
    Kunnat springa mycket tunnare än jag gjorde tidigare.
    Så det är lite min skadehistorik.
    Nu vill jag tro att jag en bra dag ligger på en mil på 36 minuter ungefär.
    Men har i mina bästa dagar som kommer snart igen.
    Så jag har legat ner mot 34 minuter.
    Så det är ungefär där jag är som löpare.
    Någonstans mellan en vecka där jag inte får till min träning riktigt.
    Det innebär kanske tre pass. En vecka där jag verkligen får till det, då är det kanske sju pass.
    Jag försöker alltid ta en bil i veckan.
    Men jag gillar att springa mycket helt enkelt.
    Tre språng med volym.
    Fredrik, hur skulle du beskriva dig själv som löpare och testperson?
    Lite så som du beskrev dig själv.
    Jag har inte sprungit lika länge dock.
    Jag har sprungit 2016 någonstans.
    2015 sprang jag första AMA, men då var jag inte riktigt en löpare.
    Men blev det sen när jag stöttade ihop med dig och Andreas.
    Springer ungefär den volymen som du springer Simon.
    Någonstans mellan 6 och 12 mil.
    Det beror på vilken distans man satsar mot.
    När man matrar blir det lite mer och så vidare.
    Jag har också versionen på kvalitetspass, långpass och vanliga distanspass.
    som vi brukar kalla en smutsig mailpass.
    Jag känner att jag utvecklas hela tiden, fortfarande,
    och har ett genuint intresse för skor nu också numera,
    vilket jag inte hade från början.
    Du visste inte ens var du sprang din första mat,
    jag blev lite chockad, nästan lite arg.
    Jag blev lite chockad själv faktiskt,
    att jag inte har reflekterat.
    Men vet du det?
    Vi kommer fram till att du inte heller riktigt visste.
    Eller hur var det?
    Nej, vet du vad? Mitt första marathon…
    Jag kommer ihåg min första halvmarathon i alla fall.
    Mitt första snabba halvmarathon.
    Det sprang Asics GT…
    Kan det ha varit 21 nånting?
    De har väl en sån serie, Jens?
    De börjar väl någonstans på 2000 eller 2100.
    Men slutade på 2170 innan det blev GT2000 och version…
    Ja, då var det nu 21.00.
    Då kom jag och sprang och skulle springa New York halvmaraton.
    Då hade jag liksom kommit över gränsen.
    Det minns jag som mina första riktiga löparskor.
    Alltså såhär att…
    Och det var faktiskt här jag köpte…
    2012.
    Då var jag faktiskt inne och sa ”Jag ska springa det här”.
    Och så köpte jag dem, tränade dem.
    Det här är fullständigt parentes.
    Men fem dagar innan vi skulle åka iväg till New York.
    Då är skorna slut.
    Jag hade ju… Alltså då var jag inte på den nivån att jag tänkte…
    ”Oh, fan, hela sylen är helt utsliten.”
    Jag har köpt ett par exakt likadana, men mycket snyggare i färg än den nya modellen.
    Så de sprang jag i. Det var mina första skor.
    Man har lite bättre koll på vad man springer i och vad man har för typ av skor nu för tiden.
    När det begav sig.
    Men Jens, jag och Fredrik är ju som du sa, vi är inte de representerare av majoriteten av målgruppen som kommer in och handlar.
    för de som är lite mer nischade och kanske har lite bättre pejl på utbytet också.
    Är vi jobbiga eller roliga att göra med?
    Ja, ni är ju skitroliga. Det är ju då vi får verkligen nörda in oss i det här som vi verkligen älskar.
    Prata vikt, prata allting, prata tider, prata vem som har använt skona,
    Vilka race de har vunnit.
    Så det är verkligen skitroligt.
    Jag tycker det är alltid så.
    Inte minst när vi kom in och bar in grejerna här.
    När vi skulle börja spela in.
    Så låg det en hel drös med nya nyleveranser.
    Jag bara såhär, åh vilken…
    Det är som julafton.
    Och direkt både du och din kollega fram.
    Du måste prova den här.
    Kom ut och vet vilken storlek jag har.
    Prova den här, testa den här.
    Det tycker jag är så jäkla härligt med den här genuina passionen.
    Det är roligt att vi ska börja prata om modellerna nu.
    Precis.
    Men frågan är så här Jens, var vi börjar någonstans.
    Vi har ju lite grann en typ av snabb sko, vi har en liten typ av mängd långdistans och någonting där mitt emellan lite distans.
    Var vill du börja Jens?
    Your pick.
    My pick.
    Vi börjar väl åt längst bort tycker jag.
    För det är den sko som jag har på mig också.
    Snyggt, då plockar vi fram den här. Den jag håller nu är en hoka, mitt första parhoka.
    Den satte du i handen på mig med en tanke.
    Ja, det är ju Carbon X2-version. Den har förändrats ganska mycket i både utseende och uppbyggnad.
    Den har alltså en karbonplatta i sig.
    Och ettan där plattan låg ganska långt ner mot sulan så den hade en ganska kort livslängd innan den helt enkelt slet sig ut.
    Den här har blivit väldigt mycket bättre.
    Hoka har ju generellt sett ganska låg tropp, den ligger på 4 mm ungefär.
    Den har ju, det är inte den lättaste skon, det är inte den snabbaste skon, men den har det här drivet i sig med bra dämpning men ändå ganska aggressivt i drivet tycker jag.
    Vilket gör att den är rolig att springa långt och länge med.
    Men den har inte, det finns vissa av de här kolfiberskona som kräver extremt mycket av dig som löpare för att den ska funka ordentligt.
    För att det ska ge effekt.
    Men det har den inte. Den är väldigt snäll att springa med.
    Så, alltså, kör min distans 10km upp till maraton, inga problem med den där.
    Den är skön. Och i kolfiberplattan gör ju att den blir ju lite,
    Man får en snällare effekt på foten. Du blir inte lika trött i foten.
    Det tyckte jag var fantastiskt. Det visar hur väl du känner mig.
    Nu har jag visst börjat gå med Fridol till halvmaraton och maratonträning.
    Dels är jag, även om vi ibland vid något tillfälle har kallat oss för ”Mr. Maraton”
    Det är inte min distans riktigt.
    Det jag bäver för mest med maratonträningen är
    Jag tycker att långpassen är god när man är inne i det.
    Men de sista 7-8 km på långpasset, fy fan.
    Kan man plocka bort dem?
    Ja, man kan plocka bort dem. Man känner ju att man säckar ihop dem.
    Man blir trött och sådär.
    Då tänkte jag i söndagslösningen 22 km.
    Nu börjar vi rampa upp våra långpass.
    Jag och Fredrik kollegat kanske mellan 15 och 18.
    Ganska snällt nu. Nu ska vi gå upp på 22.
    Sen 25. 28.
    Över 30. Så jag
    gav mig ut på den där. Hade testat den på en distans
    innan och tyckte den kändes jäkligt golig.
    Kändes pigg. Pigg var det jag sa efter.
    Och så testade jag den på 22 km.
    Det var dagen efter vi hade kört intervaller.
    ”Nej, jag tar det lugnt bara.”
    Det var fan inte möjligt.
    Jag sa till dig när jag kör distans.
    Jag tror den här kommer kännas bra långt in i passet.
    Jag vet när jag passerar kilometer 15 som nu brukar vara så.
    ”Åh, man börjar bli trött.”
    Den har ett jäkla bra driv i sig.
    Men den är faktiskt jäkligt dämpad.
    Den här kände jag direkt kan bli en nyckelspelare i min marathonpass.
    Tyckte den var väldigt behaglig.
    Det jag gillar med den är att även om den är mjuk så har den en fasthet i materialet så att man får lite underlagstjänst.
    Ja, absolut. Jag har faktiskt ingenting att göra dessutom på mig den i morse. Igår var det mitt dödspass.
    Vi pratar om det innan i ett par av de andra skånen. Jag joggade 8 km i morse och jag var så jävla sliten.
    Jag sätter faktiskt på mig dem då också. Jag tyckte det funkar även där. De är jävligt skånsamma.
    Jag hade faktiskt inte så mycket negativt att säga.
    Jag tycker den var en jäkligt schysst dåja.
    Det kändes verkligen att den här är en sko som…
    Den är lite svår att ta fram på en normalkund.
    Lite undanskymd, lite hur ska man karaktärisera den.
    Den är ju trots allt en hyfsat lätt kolfibersko.
    Den bör ju kunna springa ganska fort med.
    Jag tycker att den funkar så jäkla bra till de längre passen också.
    Väldigt, väldigt nöjd.
    Fredrik, vad har du för någonting i din lilla samling?
    Jajjens, du har någon av de här du vill att jag plockar upp så vi kan prata lite om.
    Ta Levitaten, Brooks skor.
    För YouTube tittarna så kör jag igång en liten film här också samtidigt som vi pratar.
    Vad säger du om den här skorna?
    Det här är ju en sko som har förändrats ganska mycket från fyran till femman.
    Fyran var ju väldigt speciell för att den hade inte alls de här pluffsiga, mjuka hälkappen och den här mjuka ovandelen.
    Den var väldigt stram i sin ganska tunt tyg så att den satt på foten på ett helt annat sätt.
    Mindre bekväm skulle vissa säga då.
    Den är lite speciell också för det är ju en ordentligt bra dämpad sko men har inte den här klassiska EVA dämpning eller det vanliga materialet som man har i dämpningen.
    Den har ju då ett TPU-skinn. Nu är vi inne på lisen.
    Visasidan var musen. Vad fan är detta?
    Och inuti det skynet, alltså sargen på skon, så är det en massa små kula som ligger och dämpar.
    Så att den har en enorm stutzighet, en spänst.
    Och trots att den är ganska ordentligt dämpad så är den inte mjuk och plufsig.
    Utan den har ändå ett rätt så bra klipp med steget tycker jag.
    Men den är skonsam på lite längre sträckor, på lite hårdare underlag.
    Om du tar på denna efter en väldigt lätt, som din hookah Carbon X2, då blir den här lite tung.
    Syftet med denna är att jag vill ha en robust, rejäl sko och köra de här distanspassen som vi pratade om.
    Den är ju väldigt stabil. Det är ingen pronationssko som man pratar om, eller extra stabil sko, utan den är bara grundstabil.
    Det här ska göra jobbet mellan allt det andra.
    Spontant skulle jag säga att det känns som en skol som håller länge.
    Jag har skrivit upp att jag tycker den är rejäl i alla delar, mellan sylar och
    allting känns rejält med skon och du får ett stöd under hela foten tycker jag.
    Vissa skor kan man känna att det är bra stöd baktill eller fram vid tårna och så vidare.
    Den här känns som att den är stabil över hela skogen.
    Jag har skrivit att den är extremt varm också.
  • Kanske det.
  • Det har varit lite 30 grader i varje dag.
  • Det kan finnas en fördel med det också.
    Just nu, när det är 28-29 grader så kanske man inte drar på den här.
    Springer man barfota kanske.
    Men höst, vinter känns som en rejäl och bra sko för lite kallare.
    Ja, och det är väl det som jag tycker att just från fyran, för då var det mycket tunnare,
    den har ju gått upp liksom ett gäng gram, den låg på 270 gram innan, nu ligger den på lite drygt 300 gram.
    Det är ju för att den har blivit bekvämare som sko.
    Den har blivit tjockare i materialet på ovansidan, men den har blivit bekvämare att ha på foten.
    Och det var Brooks Levitate.
    Brooks Levitate, precis.
    Supernöjd med den också.
    Det känns som att det är en sko som kommer vara med mig på många mil.
    Ja, och inte de snabbaste milen utan de snabbaste passen.
    Utan lite mer så att nu ska jag springa ut långt och länge och ha en skonsam doja.
    Perfekt.
    Det är en lagom övergång till min New Balance Rebel.
    För det är lite grann som Fredrik vinner på tycker jag att jag och Fredrik älskar ju snabbeskånar.
    De tycker vi är de roliga.
    Men man måste ha skor som kan göra jobbet.
    För majoriteten av alla kilometer vi gör är ju de där mittemellan grejerna.
    Jag har ju varit Nubellens ambassadör förr i världen så jag har ju sprungit mycket i Nubellens.
    Nu var det ändå ett tag sedan när jag har sprungit mycket i Nike och sådär.
    Men när du plockade fram den här så sa du ”sätt i foten i den”.
    Det här är nog fan den mjukaste jag någonsin har satt foten i.
    För de som minns Nubelens Santa var en modell till, den var också väldigt mjuk.
    Ingenting mot den är dyr.
    Men alltså, och nu säger ju inte alla detta, men de som tittar,
    jag kan ju böja den här hur fan som helst i princip syla.
    Det har aldrig varit med om något liknande.
    Den är jättemjuk ens.
    Den är häftig och jag har den själv, jag har inte sprungit så mycket med den.
    Men jag har testat den mest på Bandels, jag har den, den ligger där inne och väntar på mig.
    Men den är helt galen.
    Men ifrån det här traditionella, gamla, stabila, väldigt mycket sko på foten, så är det ju precis tvärtom.
    Det är så mjukt, det är fjolcellmaterial, deras mjukaste.
    Samtidigt som den är så extremt mjuk så uppför den sig ändå lite stabilt när den får lite fart på sig.
    Den har en ganska bred surbas också.
    Den blir inte ranglig.
    Går du med den, då känns den ju verkligen ranglig.
    Det är såklart att få en forba torsdagen.
    Det är supermjukt då ju.
    Jag testade när man körde lite progressiv distans.
    Jag tänkte att det här är också en som jag kommer att springa.
    Kan få mycket återhämtningspasser i distans.
    Men så kvar jag ändå så här när jag prövde jogga, jag undrar hur den tesar när jag trycker till lite.
    Jag prövde inte trycka till så här mycket, tyckte jag den hade det här lilla fjånget.
    Och jag som har lite begynnande hallux valgus kan jag säga,
    ”Asså herregud, det är som att sätta på en strumpa.”
    Alltså otroligt skonsamt.
    Jag tyckte första passet kände jag att ”fan det här är på håret att den är för mjuk för mig.”
    Han vände den på lunchen idag när du dröv ut sprang, Fredrik.
    Du hade den då?
    Ja, perfekt.
    Jag gillar den skarpt.
    Spontant hade jag tyckt att den var för mjuk.
    Men efter att ha sprungit två, tre runder i den så känner jag att den är riktigt bra.
    Lätt att packa ner i resväskan också.
    Bara trycka ihop den och lägga den i ena hörnan.
    Den här är ju bra som skobeting att man tycker att
    om man ska vara snabb med alla de här stela skorna,
    kollfiberplattorna fram till, då är det nästan precis tvärtom.
    Men den är jäkligt snärtig i steget. Du får ett bra fart på en tia.
    Definitivt.
    Dessutom får du ytterligare effekten att kombinera den med…
    Kollfiberskor är ju bra för att de är ju…
    Dels är de snabba och dels är de skomsamma mot muskler och leder och så vidare.
    Men du tappar ju lite fotstyrka om man bara kör träning.
    Ja, just det.
    Där får ju foten jobba lite grann.
    Absolut.
    Det är överraskande.
    Det är roligt för jag tycker att den och Brooks Levitate som fräkade,
    jag ska inte säga att de är fullständigt motsatsen,
    men de är väl ändå lite mer traditionellt stöjd och lite mer otraditionellt mjuk.
    Ja, just det.
    Ja, verkligen.
    Det var kul att få testa och prata om det.
    Jag ska testa den sen också.
    Det är väldigt spännande faktiskt att springa i en sån mjuk sko.
    Det är det.
    Och när vi pratar om mjuka skor så kan vi väl prata om ytterligare en mjuk sko.
    Jag vet inte om vi kom med i podden innan, men när man sätter ner foten i en sko och bara känner ”ja men den här skon är helt rätt”
    och det jag håller här är en New Balance Fuelcell TC.
    Jag testade den här inne och satt ner fötterna i den så den kändes ”wow, fan vad skönt, det här måste bara vara en bra sko”.
    Vad säger du om denna Jens?
    Det är lite så också att den är otroligt mjuk.
    Du som har satt ett par skor på fötterna vet ju lite grann också.
    Okej den är jättemjuk men den kanske har en lite annan karaktär.
    Den får ju en annan karaktär också när man springer med den.
    Den har ju också en kolfiberplatta och det är lite, ska man säga,
    kanske kan jämföra lite grann med Hukas Carbon X.
    Det är ju inte den lättaste skon. Den väger ju ändå 270 gram ish.
    Men den är otroligt bekväm och den är ju ändå jäkligt spänstig.
    TC står ju för Training Competition.
    Den funkar ju på snabba pass och snabba tävlingar.
    Inte kanske på milen, men på längre distans.
    Den är rolig att springa med.
    Det jag har kommenterat med den då är känslan när jag sätter ner foten.
    Passen var skönt att sitta.
    Sen kanske det passar min fot väldigt bra.
    Nobelans generellt passar lite bredare fötter som jag har.
    Väldigt bra.
    Och sen har jag skrivit att man känner verkligen av
    kolfejlplattan i denna.
    Du får det här härliga drivet framåt och någonting som du
    behöver också långt in i passen som Simon minnade innan.
    Perfekt halvmara och marasku ska jag säga.
    Även för träning men även för tävling.
    Så att de har verkligen satt namnet på skon.
    Det är helt rätt.
    Vi såg när du körde passet igår, Fredrik, att det går att trycka till sista 400.
    Det gör det.
    Om du vill hänga av någon så kan du trycka till.
    Det var inte jag som tryckte till, Simon. Det var du som tappade.
    [Skratt]
    Det visar ju att den spar energi.
    Ska jag säga någonting negativt med den här skon?
    Så är det att den kan bli lite wobbly.
    Äppeloljorna där, när vi sista kurvan in där, det är nästan en 90-graders sväng.
    Där kände jag lite ”uff”.
    Nästan som att man tappar greppet med dem.
    Den gör sig bäst på asfalt.
    Det är Autobahn-skon. Spring rakt fram.
    Så att Knixia, Halmar, kanske inte denna skon.
    Jag märkte också när man ska med en polit-stigaktigt eller grusväg där det inte är helt platt.
    Då blir den instabil.
    Ja, men jag älskar den.
    Det är inte jobbigt, men det blir inte instabilare.
    Den seglar upp på min topp 4-lista.
    Du körde det passet 5,4,3,2,1 km. Det är 18 km ganska hög.
    Farten då, du såg ju otroligt stabil ut i din lötteknik hela vägen.
    Jag såg din ryggtavla hela passet.
    Det är bara Skona som gör det.
    Jag vet.
    Fantastiskt skönt.
    Jag kommenterar även hälkappan här bak.
    Den är lite vinklad. Väldigt skönt tycker jag.
    Den ligger inte på halsen.
    Precis, så att, fantastiskt god.
    Roligt, och tillägg till det så att underlags, själva slitytan, funkar otroligt bra på naturligtvis torr asfalt.
    Men också på blött underlag, den är ju inte hal.
    Nej, det kan jag tänka mig att det är ändå rätt bra grepp i den.
    Och det jag tänkte på också var lite att är den lite för mjuk att springa på grus tänkte jag.
    Men hårdpackat grus fungerar hur bra som helst.
    Vet inte, lite mjukare stigar kanske den blir lite wobbly också.
    Jag skulle säga det. Jag hade inte använt den på dem.
    Nej, det finns andra skor helt enkelt.
    Det finns andra skor.
    Det finns fler skor.
    Superbra.
    Kul. Verkligen jätteroligt.
    Då kommer jag över till en sko som jag älskar att du rekommenderade till mig, Jens.
    Den här har gått under min radar.
    Jag har sett några som har sprungit i Brooks.
    Jag vet inte om Brooks gör bra skor.
    Men man pratar ju av den här typen.
    Snabb sko, kolfiberplatta.
    Så det enda jag tänker på är typ Vaporflare.
    Alfa Flare, för att jag har sprungit i dem.
    Så i min värld så tänkte jag att det kan inte finnas någon som matchar dem.
    Sen testade jag de här.
    Jag testade dem både på de här intervallerna vi körde i Lourdes.
    Alltså där vi är nere på 600, 500, 400 och även nu på passet går det upp 5, 4, 3, 2, 1 kilometer.
    De är riktigt jävla vassa de här alltså.
    Jag gillar att de är rätt stabila tycker jag.
    Vaporflyen tycker jag ibland kan kännas lite grann Vilda Western.
    Lite sån guns blazing känsla i det.
    Men den här tycker jag känns rätt stabil när man skjuter ifrån med den här.
    Gillar skarpt alltså.
    Jag håller med.
    Den har verkligen gått under raden. Det har inte varit så mycket snack om den.
    Det är liksom ingen kioskvältare på det viset. Folk går ju inte och hämtar den.
    Det är Brooks Hyperion Elite tror jag ska säga. Super schysst alltså.
    Tittar man på vikten så ligger den på 198 gram. Det är bara Vaporfly som ligger på 195 som är lättare.
    Den är extremt lätt att stå i och det utgår från US9 här.
    Jäkligt bra driv i det och den är mjuk men ändå lite fastare.
    Jag personligen gillar ju det. Du får ändå lite underlagstjänst och du får känna den här snärten.
    Även om du får hjälp med den så får du ändå känna den.
    Den har alltså infuserat kväve i den texten.
    Alltså bara det.
    Jag har ingen aning om vad det gör men det låter coolt.
    Ja precis, precis.
    Så mår det ingenting men det låter jävligt coolt.
    Det tycker jag för att vi har sprungit mycket, mycket.
    Vi ska prata lite grann också sen om Vaporfly Next% 2.
    Som vi också testade, vi har kört ettan.
    Men för mig har det liksom, jag har haft den på min radar.
    Sen har jag lite grann haft Zorkon i en Dwarfen Speed.
    Det finns ju en Pro-variant som är lite lik den också.
    Men det är liksom ”that’s it”.
    Men när jag fick på mig denna, framförallt på intervallerna i lördags,
    där vi med våra mått mätt, när jag är i 320-fart och 310,
    det gick att få tryck med den på banan också.
    Och sen efter det faktiskt kunna köra ett sånt pass, ett långt pass igår,
    tyckte jag var bra.
    Enda negativa för mig var att jag fick,
    har fått två blåser där på mina hallux valgus.
    Jag körde ju 23 km med dem igår.
    Så borde vi filma dina fötter också och visa.
    De ser ju ut att vara rätt sjuka.
    Det kommer ju släppa, det är lite dumt.
    Generellt sett igenom när man har helt nya skor, vad är det för pass man ska börja med?
    Kan inte det är det som är det.
    Vad ska man tänka när man har köpt ett par nya skor?
    Det beror lite på vad det är för typ av skor.
    Det är klart att dojorna formas lite efter fötterna.
    Har man sådana knöla som du har, så har man ändå en Doia och köper en likadan sko till så behöver man inte vänja sig på det viset.
    Har man en sådan egenhet så kanske skon ändå behöver forma till sig lite grann för att den ska vara riktigt bekväm.
    Och då kanske den inte ska springa sitt första maraton direkt.
    Då får man springa in det lite grann.
    Men jag är otroligt nöjd. Det sjuka är det. Jag tror det är ingen slump. Vi har provat skåningarna och vi gillar dem.
    Just det där till skillnad mot, jag har inte prövat Rebellen och jag har inte prövat T-Zine på bana.
    Men jag kan tänka mig att de där kanske blir lite för mjuka.
    Ja, det tror jag faktiskt.
    Och där är ju den riktigt trevlig.
    Mycket fastare och mycket häftigare att spela med.
    Ja, för den är hyggligt bred där framme.
    Lite lite styrbar och det gillar jag.
    För du får ett tryck framåt hela tiden.
    Så den funkar, tyckte jag, förvånansvärt bra på banan också.
    Så jättenöjd.
    Kommer också vara med mig i min uppdelning.
    Man pratar om min stora skogarder.
    För jag vet att det finns vissa sådana nördar.
    Alltså det här är en superbra sko.
    För de som inte springer snabbt.
    För dem som har lika många par skor som mig och Fredrik, då kommer det bli att jag kommer spara mina Vaporfly NX+2 nästan bara till tävlingar.
    För det här har blivit min sko jag kommer köra nyckelpass i.
    Det är min tanke.
    Helt rätt.
    Och när vi ändå är inne på att prata banor.
    Du har en annan doja.
    Det kommer till också en lite underskattad doja.
    Den har också lite gått under raden hos många.
    Och vad är det vi pratar om för skor?
    Pratar vi om Asics Meta Racer.
  • Bara lyssna på det! Meta-Racer!
  • Den här var jag väldigt spänn på att testa.
  • Jag kom på en sån här, i mitt tycker jag är en jäkligt bra jämförelse.
    Om vi pratar om Vaporfly så är det en Bugatti Veyron.
    Det där är en Ferrari.
    Det där är skrapig växel.
    Men jäklar vilket tryck det är i dojan.
    Men kanske inte på asfalt och halvmaraton utan på bana.
    Spontant ska jag säga att jag springer nog ingenting över 5 000 med den här skolan.
    Den är inte riktigt, jag vet inte hur många känner kram till Hanson, den är väldigt platt.
    Den här är lite mer dämpad tycker jag, men du kommer väldigt nära tartanet, du kommer väldigt nära banan, du känner varenda steg.
    Och sen gillar jag att den är vinklad på ett sätt som gör att du naturligt får ett driv framåt.
    Du kanske kan beskriva det lite mer utförligt.
    Du känner av drivet så tydligt från första steg.
    Och sen är den extremt lätt.
    Jag tror den väger 190 gram.
    Nej det gör den inte. Det ligger faktiskt över 200.
    Det beror på vilken storlek.
    Ja precis. Men någonstans runt 200.
    Eliten är ju lättare.
    Så den skon, Asics Metaracer, tycker jag känns mer som en lite traditionell Tune Racing.
    Men den har också kolfiberplatta, visst är det så Jens?
    Den har kolfiberplatta, den har den inte genom hela.
    Hyperion har ju, eliten har ju genom hela skon.
    Där har du, man ser ju var den ligger någonstans.
    Den går ju ungefär här.
    Det är nära själva sylan helt enkelt.
    Säg 75% av skogen så har det en koldymplattan i.
    Så du får lite annat typ av, du har lite mjukare häl.
    Avskjutningsfasen blir väldigt aggressiv.
    Det jag kände spontant också när jag sprang med den
    och körde det här passet på bana var att jag kände en trygghet i
    i varje steg i tekniken.
    Det kan ju vara att jag hade tatt T-sen,
    kanske jag hade känt lite så här ner mot 310 fart där, 320.
    Så här hade jag kanske känt mig lite orolig för tekniken.
    Jag hade kanske trampat snett och så vidare.
    Den här känns så, man känner som sjukt trygghet i tekniken
    och du kommer väldigt nära banan.
    Så det är en jäkligt rolig sko att testa.
    Jag kan tänka mig att det är liksom steget över
    att testa en spiksko och verkligen.
    Ja det är lite så.
    Jag har ju en fallnät.
    Mina baksidor har börjat ordna upp sig nu.
    Men jag har ju ett par spikskor hemma.
    Har även ett par Sanyo Balance 5280.
    De gjorde en sån med…
    Ja, där är en del kolfiberplatta i den också.
    Det är ju så tunt du kan komma
    utan att det blir en strumpa nästan.
    Det jag gillar med den…
    Jag testade i vart sätter fötterna i den.
    Och det var samma som du sa, Fredrik.
    Känns mer som en traditionell racing då.
    Men jävligt aggressivt.
    Och att du ändå får lite dämpning framförallt.
    Ja just det.
    Det kan ju tilläggas att den har ju en stack height.
    Det vill säga dämpningen.
    Tjockleken på dämpningen på hälen.
    Som ligger under 25 mm.
    Vilket är den enda skona i vårt portmönt som är tillåtet om banan.
    Just det, det ska ju sägas.
    För enligt reglerna som de ser ut just nu.
    Så är det fan, det här har jag och Fredrik fått forska i nästan.
    Är du veteran M35 uppåt.
    Då får du springa med stackheight upp till 40 mm.
    Stackheight igen, ser vad jag sa.
    Det är från marken upp till fotshuvulan i princip.
    Det är alltså chockläge på den tiden.
    Stackheighten bak till minus stackheighten fram till.
    Då får man ju heel to toe drop.
    Ja just det.
    Jag kollar ju upp den här också med World Athletics.
    Det finns faktiskt en modell som heter Tokyo.
    Men de har faktiskt inte godkänt den.
    När jag kollar listan så har de faktiskt inte godkänt den där.
    Och jag vet inte varför. Det kanske är att det är någon skillnad på distans
    så om det är över 800 eller under 800.
    Jo det är det också, men jag kommer inte riktigt ihåg.
    Men om de har mätt den igen på något sätt.
    För den var med på listan men den var inte godkänt faktiskt då.
    Sen så har det väl varit så lite grann på olika tävlingar att det är ju inte
    Det är ju inte vad leverantörerna skriver om det.
    Nej, precis.
    De får ju mäta det på plats.
    Vilket många då som har inlägg i skogen har en godkänd doja men får inte använda det tillsammans med sitt inlägg.
    Nu vet jag inte riktigt hur reglerna ser ut.
    Men det får se nu i OVS.
    Ja, skodiskussionen har ju pågått länge nu med hela reotekniken och allting.
    Jag och Fredrik är ju sådana där superpro-utveckling framförallt.
    Jag gick faktiskt nu på SVT Play, en uppdraggranskning.
    Gjorde i tre delar en superspännande med framförallt David Nilsson och Mustafa Mohamed.
    Mustafa Mohamed tränar ju för Fribay lite i centrum tillsammans med…
    Idrottens gränsland.
    Idrottens gränsland heter det.
    Fantastiskt, men de går igenom bland annat Skor, i ett avsnitt också.
    Jag tyckte med Ussen, han sa det bra, att där det är en del för de elitidrotter, det är inte vi,
    som slår rekorden, där det finns ett perspektiv med utvecklingen.
    Men det han upplever bäst, som jag och Fredrik har pratat väldigt mycket om,
    det är ju att vi upplever att vi kan springa lite tuffare pass och faktiskt
    spara ganska mycket.
    Och det är ju en fröjd för många av oss motionärer som tycker det är kul att springa.
    Att kunna springa mer, kunna springa längre,
    eller kunna springa och ta ut sig lite mer än vad man kanske
    Kroppen hade pallat i förra generationens skor.
    Så det är superhärligt tycker vi.
    Löpningen blev mer lustfylld, absolut.
    Att kunna springa fler pass och känna sig hyfsat okej dagen efter i alla fall.
    Den här, om man springer längre i denna så tror jag att du känner ganska mycket i vardagen.
    Men perfekt barnskor ska jag säga.
    Jag kommer använda den för att tävla på 1500, 3000 och upp till 5000.
    Den sista skor vi ska prata om, fem.
    Jag har med den tror jag.
    Har du det?
    Ja, bra Fredrik.
    Det är ju vår favorit tänkte jag säga.
    Men det är Nike Vaporfly Next% 2.
    Det är den uppgraderade versionen.
    Den första versionen har vi pratat jättemycket om.
    Folk har hört av sig och beklagat sig att de har ruinerat familj
    och barn kommer inte få åka iväg på semester och sånt
    för att vi har sagt åt dem att köpa en ny sko.
    Nej, men den är den första nya generationen skor som vi testade.
    Det var ju du som testade den.
    Jag pratade om det tidigare men jag kommer aldrig glömma passet som du satt där.
    ”Nej, men sen hade ju de här skorna på mig.”
    Och jag bara ”Vad fan menar han med det?”
    Det spelar inte så stor roll.
    Så satt jag och ner skorna och testade.
    Det var också här jag köpte mina första porsor.
    Jag skickade till Jens när jag hörde rykten om att de var på väg in och frågade ”Har ni fått in skorna?”
    Så sa han ”Ja, de kommer in nu.”
    Hur mycket var klockan på natten?
    Det var sent jag skickade kan jag säga.
    Jag var ju så jävla nälla nu när Fredrik och jag började prata om dem.
    Men jag tyckte den första modellen var ju fantastisk.
    Men det var lite vilda västernkänslor i den tyckte jag.
    Stundtals när man sprak snabbt känner man, oh, inte riktigt säker på vad som kommer att hända.
    Kommer jag att wobbla runt? Kommer jag att trilla?
    Det är nästan sådana okontrollerbara framåtdriv.
    Den här tycker jag har mognat lite lite grann.
    Lite lite styrvare.
    Jag skulle säga den är lite styrvare också.
    Jag gillar ju den meshen, ovandelen på den.
    Betydligt mycket mer än den som, ja, ettan om man säger.
    Lite varmare, ja.
    Den är ganska svår.
    Den är lite lättare också.
    Man har gjort om lite snörning på den.
    Den har fått lite asymmetriskt snörning och lite tunnare mesh.
    Hur mycket det skiljer på det vet jag inte.
    Men 195 gram ligger den på i US9.
    Jag får den här känna, vi pratar inte så mycket om denna.
    Nej, jag tror flesta har hört oss prata om den.
    Vi har pratat om Alfa Fly förr, vi har pratat om Vapor Fly förr.
    Jag har ju även den här Tempo-dojen.
    Den vet jag har fått lite frågor kring.
    Någon som har haft sugna på den.
    Nike Tempo Next%.
    De gjorde en doja som ser ut som en Alfa Fly.
    Fast den har ingen kolfiberplatta.
    Den ska väl vara lite mer träningsvariant.
    Den har fått lite kraftigare, både mesh ovandel men också lite
    kraftiga slityta.
    Ett lite annat material på utsidan.
    som i Suland som gör att den håller lite längre.
    Just det.
    Jag tror säkert jag har fått en handfull frågor om det.
    Det har jag varit lite sugen på.
    Hur tär sig den? Varför inte bara köpa en
    Alfa Fly eller en Vapor Fly i så fall?
    Och min upplevelse är, jag har köpt ett par.
    Första runden var jag lite, jag ska inte säga att jag var besviken.
    Men det känns ju som en lite mer avskalad variant av en Alfa Fly.
    Den ligger ju en tusenlapp billigare.
    Jag tyckte den var lite lite kanske kantig.
    Men andra passet, tredje passet, fjärde passet så fattade jag lite grann grejen med den.
    Tycker det är grym träningssko och köra de passen i.
    Men det är för dem som har bra koll på den här djungeln så tycker jag den ligger som såkon i en Dorfinn Speed.
    Eller ska det vara en Nike Tempo.
    Det är liksom lite samma under den här vassaste tävlingsnivåns struktur.
    Men, upplevde du att skons karaktär förändrades? Eller upplevde du att du lärde dig lite mer om vad som behövs?
    Det var nog lite grann att man lärde sig tror jag.
    Jag vet att jag körde något pass i det i början. Jag tror jag joggade 5km varför känner jag in dem.
    Det är ju en sån sko man inte ska jogga med.
    Men sen så körde jag, ett kvalitetspass var det så jag, ja men då känns det väl okej liksom.
    Den tredje passet tror jag körde 5km tempo.
    Lite progressivt snabbare.
    Då kände jag att jag fattade hur jag skulle använda den.
    Men så upplever jag generellt sett, även när folk frågar
    ska man ha en Vaporfly eller en Alphafly?
    Det känns som att Alphafly kräver lite mer av löparen.
    Vaporfly är en fantastisk all around sko.
    Tycker jag nästan oavsett om man är hälöpare eller landar mellan fot.
    Men Alphafly, tempon kräver kanske lite mer av den som springer.
    Jag tänkte först springa i krutmaran i Alfa Fly.
    Det var den skon som var mest fräsch i min garderob då.
    Jag kände att jag kommer nog inte kunna hålla upp tekniken så att jag får den fördelen av skon
    så som den är konstruerad för att få det här trycket framåt i steget.
    Halv Mara, absolut.
    Ett 10k, absolut.
    Men Mara för mig, då blir den
    inte tillräckligt stark för att
    kunna hålla uppe tekniken så länge.
    Vi på Fly är
    mer förlåtande.
  • Helt klart.
    Den är rekommenderad kanske inte till just
    Marathon, även om den har dämpning
    till det och så vidare.
  • Även om Kipchoge bakom oss springer i mål
    på 1.59.40.
    Det var två timmar Fredrik.
    Han hade ju inte orkat längre.
    Han är helt slutaktig.
    Jag har sagt att du springer tre timmar i livet.
    Jag kommer inte använda de här skorna om jag inte springer på en under två timmar.
    Inte en kilometer till.
    Inte en timme till.
    Det känns som att vi kan stå och prata hela kvällen om skor.
    Det här har varit fantastiskt roligt tycker jag.
    Och få äntligen nörda ner sig och prata lite grann om alla de här fantastiska skorna.
    Fredrik, vi har sagt att vi inte skulle göra det här, men vilken är din favoritskillnad?
    Av de tre jag har testat.
    Jag kommenterar inte Viprofly.
    Jag älskar TC. New Balance Fuelcell TC.
    Den är fantastisk. Den kommer jag att ha många långa och härliga trösklar med.
  • Snyggt. Simon, vad anser du?
  • Jag tyckte det var otroligt svårt när jag funderade över det.
    För jag gillar alla på sitt sätt till de passen de är tänkta för.
    Men med stundande maratonträning, om jag måste välja en så är det fan otippat Håkan.
  • Skulle jag vilja säga.
  • Fan, alltså som sagt det här långpasset. Känns som han var pigg långt in i ett långpass.
    Den har jag aldrig haft.
    Jag har aldrig haft.
    Så jag kände fan kanske så kan det här bli min bästa kompis under Marathon-träningen.
    Älskade Rebbon för hur mjuk den är, hur god den är.
    Älskade Hyperioliten för hur bra drivet den hade.
    Men den här är ett superkomplement i min skogarder som jag inte har idag.
    Jag inte känner att jag har haft kanske någon gång.
    Den här får jag också testa.
    För den är att jag får plats i dina skor.
    Det är lite värre för dig att gå ner en halv storlek.
    Ja, han tar väl in en Alex och Algus som kommer inte i dagsläget.
    Förstörda svenskarna har du haft dem.
    Den ska vi absolut testa.
    Jag ska också testa den.
    Stort tack för att vi fick komma hit och spela in det här avsnittet i butik.
    Och att du stötte oss när vi stökar runt här med kunder i butik.
    Det har varit väldigt kul. Lite senskräck här till att börja med.
    Du har skött dig så bra.
    Jag känner spontant att vi kommer gärna hit igen.
    Det kommer fler skor allt eftersom.
    Vi har säkert pratat en hel kväll om skosnören.
    Det har vi inte ens gått in på.
    Det är en miljardinvestering.
    Det är ny vikt på dem. Det är karbon i eidon.
    Det är verkligen helt galna olika typer av skor.
    Vi har ju pratat intensivt om skor.
    Vi har inte hunnit med alla frågor som vi fick.
    Men vi tänkte så här, vi spelar in ett bonusavsnitt
    med svaren på frågorna.
    Så vi släpper dem.
    I någon form.
    Så misströsta inte ni som har ställt frågor.
    Vi kommer att plocka upp dem.
    Det är många sådana.
    Om vilken sko hade jag och Fredrik tagit med till Nödö?
    Det lovar att ni kommer att få svaren på dem.
    Vilka skor?
    Ja, det är härligt.
    Stort tack för idag och det här avsnittet kommer ut i vanlig ordning på alla ställen där poddar finns.
    Så till nästa gång så ha det gott så hörs vi.
    Ha det bra, hej!

Kommentarer är stängda.