Fredagskänsla och intervjuveckan
Våren är här och det är dags för ännu en intervju. Vi konstaterar att fredag har blivit intervjudag och att tre gäster på en vecka är intensivt – särskilt när bokningssystemet inte blockerar tider ordentligt.
Förbundsbannmätare Per Månsson berättar hur man mäter löpbanor, vad som krävs för att starta eget lopp, och varför mäthjulet fortfarande är bäst.
Hur vet man egentligen att ett maraton är exakt 42,195 km? Vi sätter oss ner med Per Månsson, förbundsbannmätare och mannen som mätt nästan varenda lopp i Skåne. Per berättar om konsten att cykla rakt med ett mäthjul, varför glassplitter är hans värsta fiende, och hur han blev involverad i Broloppet innan bron ens var färdigbyggd. Vi pratar också om vad som krävs för att dra igång sitt eget lopp – från kalibreringsträckor och stålmåttband till Biltemas bredd i sortiment. Plus: varför de små brödrostloppen ofta är de mest charmiga. Ett avsnitt för alla som nördar mätningar, älskar löparlopp, eller någon gång funderat på att starta sitt eget evenemang.
Avsnittet presenteras i samarbete med Biltema.
Guide
Per Månsson – förbundsbannmätare
Vi hälsar på Per Månsson, förbundsbannmätare som mätt lopp i Skåne i 25 år. Vi minns den kalla novemberdagen när han mätte äppelodlingsbanan och hur Biltema-kopplingen började med ett mäthjul.
Hur blir man bannmätare?
Per berättar hur han kom in i yrket på mitten av 80-talet när Gösta Andersson behövde ersättas. En kurs i Stockholm och kärleken till siffror och noggrannhet gjorde honom till bannmätare.
Metodiken bakom banmätning
Hela världen använder samma mätmetodik enligt World Athletics. Mätningen görs med cykel och mäthjul, inte GPS. Noggrannheten går ner på decimeternivå tack vare kalibreringsträckor uppmätta med stålmåttband.
Broloppet och andra mätningar
Pers debut som bannmätare var Öresundsbroloppet år 2000 – innan bron ens var öppnad. Han cyklade på byggarbetsplats med hjälm bland krushögar. Från 674 meters rundvarvsbana till sex dygns ultralopp – varje bana är unik.
Glassplitter och punkteringar
Den största fienden vid banmätning är glassplitter. Per har bara fått punktering en gång på 25 år – i Malmö. Därför är kalibreringsträckor viktiga: de delar upp banan i sektioner så man inte behöver mäta om allt vid problem.
Arrangörsskapet har förändrats
De senaste 20 åren har gått från ideellt föreningsdrivet till mer professionellt arrangörskap. Stora lopp kräver anställda och organisation, men de små brödrostloppen med sina genuina upplevelser finns fortfarande kvar.
Råd till den som vill starta lopp
Pers främsta råd: kör igång! Börja smått första året, testa idén. Tänk på banan och logistik – hur många ska komma? Svenska Friidrottsförbundet hjälper med frågor. Skåne har över 120 löparrangemang idag.
Vanliga frågor
- Hur mäter man upp ett löparlopp?
- Lopp mäts med cykel och mäthjul, inte GPS. Först mäts en kalibreringsträcka på 200-400 meter med stålmåttband. Sedan cyklar bannmätaren den planerade banan och räknar hjulvarv. Metoden är densamma över hela världen enligt World Athletics och ger noggrannhet ner på decimeternivå. Temperaturen påverkar däcktrycket, så kalibrering görs både före och efter mätningen.
- Vad krävs för att starta ett eget löplopp?
- Börja smått och testa idén första året. Välj en bra bana och tänk på logistik som parkering, toaletter och start-/målområde. Fundera på hur stort loppet kan växa – hundra eller tusen deltagare kräver olika förutsättningar. Kontakta Svenska Friidrottsförbundet för hjälp med regler och bannmätning. Du kan hitta det mesta du behöver på Biltema, från mäthjul till avspärrningar.
- Varför är GPS-klockor inte exakta nog för lopp?
- GPS-klockor kommer nära men når inte samma noggrannhet som professionell bannmätning. Satellitsignaler kan studsa mot byggnader, och klockan registrerar alla små rörelser åt sidorna, inte bara framåt. Bannmätning med hjul och stålmåttband är mekaniskt och följer kortaste lagliga vägen – alltså den sträcka som faktiskt ska mätas enligt tävlingsregler.
- Hur lång tid tar det att mäta ett maraton?
- En maratonmätning tar normalt en hel dag. Morgonen går åt till att mäta upp kalibreringsträckan, sedan cyklas hela banan. Mätningen måste göras när det är lite trafik, ofta tidigt på morgonen. Ibland hinner mörkret komma, och då behövs följebilar med strålkastare för att kunna fortsätta säkert.
- Vad är skillnaden mellan nationella och internationella lopp?
- Själva mätningen är identisk – noggrannheten är lika viktig oavsett nivå. Skillnaden är att internationella lopp kräver en bannmätare med vidareutbildning och att mätrapporten måste vara på engelska. Rapporten ska vara så detaljerad att en annan bannmätare kan komma till platsen och följa exakt hur banan är uppmätt och avspärrad.
- Hur många löparrangemang finns det i Skåne?
- I Skåne finns ungefär 120 löparrangemang. Hälften är sanktionerade inom Svenska Friidrottsförbundet med officiella strukturer, resten är mer spontana lopp arrangerade av föreningar eller eldsjälar. Allt från små brödrostlopp med prisbordet fullt av hembakade bullar till större maraton och unika konceptlopp poppas upp hela tiden.
- Vad gör en teknisk delegat vid ett mästerskap?
- En teknisk delegat ser till att tävlingsreglerna följs vid mästerskap som SM. Hen kontrollerar att banan är korrekt avspärrad enligt mätrapporten, att vattenstationer står rätt, och att alla deltagare har rätt att tävla i mästerskapet. Det är lite som en referee för hela evenemanget – inte bara loppet utan hela arrangemanget runt omkring.