Rubiks kub, löpband och vardagsmotivation
Vi pratar om nörderi, Rubiks kub-tävling i Danmark, och hur det är att få sig ut på löppass när man inte är sugen. Vikten av att bara gå ut, även när det känns motigt.
Erik sänkte tempot och kapade 5 minuter på milen. Marie springer trots kronisk huvudvärk. Två inspirerande löparresor om att anpassa träningen efter livet.
Vad händer när du vågar sänka tempot? Erik Holmgren sprang alla pass för fort, tills han insåg att långsammare distanspass gav snabbare tider. Från 42 till 37 minuter på milen på bara några månader. Marie Swedmark drabbades av hjärnhinneinflammation 2014 och fick kronisk huvudvärk. Från en dag till en annan vändes livet upp och ner. I det här avsnittet delar båda sina lärdomar om hur man hittar sin löpning när livet är komplext. Erik om hur man slutar bränna på varje pass. Marie om att hitta sina mentala nycklar och välja sina strider. Plus: Rubiks kub-tävlingar i Danmark, utestängning från gymmet, och varför det är okej att springa i 50 minuter av ren tristess när man vet att det ger resultat.
Guide
Erik Holmgrens resa från 42 till 37 minuter
Erik började träna med oss och upptäckte att han sprang alla pass för snabbt. När han sänkte tempot och började köra distanspass ordentligt fick han enorm utveckling på kort tid.
Lär sig tycka om det tråkiga
Erik om utmaningen att acceptera långsamma distanspass. Från att tro att allt måste vara hårt till att förstå värdet av mellanmjölkstempo och återhämtning.
Skador, skor och asfalt
Erik delar sina misstag: sprang sönder benhinnorna på asfalt med ett par skor. Nu roterar han skor, undviker asfalt, och lyssnar mer på kroppen.
Mål och långsiktighet i löpningen
Eriks långsiktiga mål: springa Göteborgsvarvet under två timmar när han är 70 år. Pappan klarade det på 60, så med bättre skor ska Erik klara 70.
Marie Swedmarks väg tillbaka från hjärnhinneinflammation
Marie drabbades av hjärnhinneinflammation 2014 och fick kronisk huvudvärk. Från lärare till sjukskriven över en natt. En lång resa att acceptera det nya livet.
Rock bottom och att hitta nycklar
Marie gick ett intensivt smärtprogram i Lund, fem veckor på sjukhus. Lärde sig mentala verktyg för att hantera smärta, tankar och känslor. Fick en verktygslåda att bygga vidare på.
Klara fem kilometer till att springa milen
Marie hittade ett tioveckorsprogram för att klara fem kilometer. Det fungerande. Sen kom skadan. Sen kom rock bottom igen. Till slut anmälde hon sig till LoL och sprang sin första mil.
Anpassningar som funkar
Marie delar sina konkreta anpassningar: elcykel till jobbet innan löppass, vätskeersättning vid migränsymtom, att lära sig sina kroppsignaler. Små grejer som gör stor skillnad.
Vanliga frågor
- Vad händer om man springer alla löppass för snabbt?
- Springer du varje pass i ungefär samma höga tempo blir du trött hela tiden och riskerar skador. Kroppen hinner inte återhämta sig mellan passen. Genom att sänka tempot på distanspass och långpass får kroppen chans att bygga uthållighet, och du kan köra hårdare på de pass som faktiskt ska vara hårda. Många upplever snabb utveckling när de vågar sakta ner.
- Hur kan man anpassa löpningen om man har kronisk smärta eller huvudvärk?
- Börja med att lära känna dina kroppsignaler och identifiera mönster före besvären förvärras. Spara energi där du kan, till exempel genom att cykla istället för att gå när du ska springa senare. Tänk på vätskebalans, särskilt om du har migrän som försämrar kroppens vätskeupptag. Våga göra anpassningar utan dåligt samvete. Det viktiga är att hitta vad som fungerar för dig och bygga en träning därifrån.
- Varför är distanspass viktiga även om de känns tråkiga?
- Distanspass bygger din grunduthållighet och lär kroppen att använda fett som bränsle. De känns ofta tråkiga eftersom tempot är lugnt, men de ger enorm utväxling över tid. Tänk på dem som investeringar i din långsiktiga utveckling, som en indexfond jämfört med bitcoin. Det är mellanmjölken som fungerar bäst på lång sikt.
- Hur hittar man motivationen att springa när man inte är sugen?
- Tricket är att inte sätta dig ner. Gör små saker som tar dig närmare dörren: ta på dig kepsen medan du diskar, packa väskan, sätt på dig skorna. Tänk kortsiktigt: bara ut genom dörren. När du väl är ute rullar det ofta på av sig själv. Kom ihåg känslan efteråt, den känslan av att ha gjort det trots motståndet. Den blir din bästa motivation framöver.
- Kan man springa maraton eller halvmaraton med kronisk sjukdom?
- Det beror helt på din situation, men många lyckas med rätt anpassningar. Börja med mindre mål och bygg upp. Lär känna dina gränser och var ärlig mot dig själv om vad som är hållbart. Överväg egna arrangemang istället för stora lopp om du behöver mer kontroll över miljön. Arbeta med medicinska team och ha tålamod. Vägen dit kan se annorlunda ut, men målet kan fortfarande vara möjligt.
- Hur viktigt är det att rotera löparskor?
- Att rotera mellan olika par skor varierar belastningen på fötter och ben, vilket minskar skaderisken. Olika skor belastar kroppen på lite olika sätt. Kombinera gärna med att undvika att springa bara på asfalt. Variera underlag mellan grus, skogsstigar och asfalt. Det är snällare mot kroppen och kan hjälpa dig hålla dig skadefri längre.
- Vad är skillnaden mellan autopilot och medveten träning?
- Autopilot är när du gör saker utan att tänka, som när du cyklar till jobbet och inte minns resan. I träning kan det vara positivt på långpass när kroppen bara rullar på. Men med kronisk smärta eller utmattning behöver du vara mer medveten och aktiv i dina val. Lär dig känna igen när du kan köra autopilot och när du behöver vara närvarande och göra anpassningar.
- Hur lång tid tar det att komma tillbaka efter en hjärnskada eller liknande?
- Det är individuellt och kan ta mycket längre tid än man tror. Acceptans är en stor del av processen och det kan ta år att hitta sin nya vardag. Sök professionell hjälp som smärtrehabilitering eller terapi. Bygg upp en verktygslåda med strategier för att hantera vardagen. Var tålmodig med dig själv och fira små framsteg. Rock bottom kan bli startpunkten för förändring.