Jag hade så höga förväntningar på loppet. Alla har hyllat Helsingborg och jag blev inte besviken. Det var verkligen helt fantastiskt på ett fint familjärt sätt. Härlig publik och bana! Så kul att få träffa L&L gänget för första gången! Även andra trevliga löpare som man bara hälsar på via Instagram. Bra start! Jag funderade på att haka på en farthållare. Aldrig testat det. Tänkte att det kunde vara en mental hjälp och bra sätt att hålla nere tempot i början. Ställde mig i 4:30 gruppen. Så härlig och positiv energi i den gruppen! Boost! Efter 7-8 km kände jag att jag kom in i ett bra tempo och fick då släppa gruppen. Längs med kilometerna tickade pratade jag med många trevliga löpare, vilket gav så mycket energi ! Jag började också titta på klockan och tänka att kanske finns ett PB inom räckhåll med någon minut, vilket jag inte alls hade haft som målsättning vid start. Runt 33 km började det bli tungt. Märks också att många blir tystare och går in i sin bubbla. Nu börjar alla gels bara bli äckligt sliskiga och magen tendens till orolig. Nu känner jag också av ett knä i alla nerförsbackar. Så sista backen ner mot rakan, staplar jag ner och uppskattar inte den alls. Fantastisk och evighetslång flack målraka med nedräkning var hundra meter på marken passar mig perfekt 👌 ger mig full kontroll på allt yttre. Bara fokus på att mata meter efter meter fram till målet och njuta av utsikten!
Snabbfakta
- Lopp: Helsingborg Marathon
- Plats: Helsingborg, Sverige
- Datum: 2026-09-05
- Distans: Maraton
- Löpare: Renée Malmros
- Personbästa: Ja
Träningen inför loppet
Följde programmet mot Helsingborg maraton och det rullade på ganska bra, några veckor kom livet emellan såklart. Men första gången jag kunde fullfölja ett maratonprogram och det var jag nöjd med.
Innan loppet
Veckan innan var självförtroendet i botten. Jag kände mig sliten efter jobb och några andra lopp jag hade klämt in i augusti. Det kändes som att motorn saknades, hur springer man ett maraton utan motor? Som grädden på moset fick jag förkylningssymptom i början på veckan, ont i halsen och snuva. Men Ipren är min vän ibland och jag prioriterade vila och sömn. På torsdagen vände symptomen 💪🏻
Under loppet
Jag hade så höga förväntningar på loppet. Alla har hyllat Helsingborg och jag blev inte besviken. Det var verkligen helt fantastiskt på ett fint familjärt sätt. Härlig publik och bana! Så kul att få träffa L&L gänget för första gången! Även andra trevliga löpare som man bara hälsar på via Instagram. Bra start!
Jag funderade på att haka på en farthållare. Aldrig testat det. Tänkte att det kunde vara en mental hjälp och bra sätt att hålla nere tempot i början. Ställde mig i 4:30 gruppen. Så härlig och positiv energi i den gruppen! Boost! Efter 7-8 km kände jag att jag kom in i ett bra tempo och fick då släppa gruppen. Längs med kilometerna tickade pratade jag med många trevliga löpare, vilket gav så mycket energi ! Jag började också titta på klockan och tänka att kanske finns ett PB inom räckhåll med någon minut, vilket jag inte alls hade haft som målsättning vid start. Runt 33 km började det bli tungt. Märks också att många blir tystare och går in i sin bubbla. Nu börjar alla gels bara bli äckligt sliskiga och magen tendens till orolig. Nu känner jag också av ett knä i alla nerförsbackar. Så sista backen ner mot rakan, staplar jag ner och uppskattar inte den alls. Fantastisk och evighetslång flack målraka med nedräkning var hundra meter på marken passar mig perfekt 👌 ger mig full kontroll på allt yttre. Bara fokus på att mata meter efter meter fram till målet och njuta av utsikten!
Efter loppet
Efter loppet var kropp och knopp rätt dränerade! I efterhand känns det som att jag missade en del i målområdet. Orutinerat! Men hjärnan fungerar inte riktigt som den ska. 😅 Otroligt nöjd med ett PB på ca 2 minuter. Inte mycket, men ett PB. Maraton är fortfarande ett så oskrivet kort för mig!
Helhetsbetyg
Organisation: 5/5 · Bana: 5/5 · Stämning: 5/5 · Prisvärt: 5/5
Taggad men också stor respekt nu inför maraton! Så många frågetecken!