Från spont till elitsatsning
Olof berättar om övergången från spontanidrott till seriös satsning. Vid 16 års ålder reste han till Sydafrika på träningsläger istället för att fira jul hemma, en symbolisk punkt där allt blev mer fokuserat.
Från landslagslöpare till kommunikatör. Olof Silvander berättar om elitkarriären, avslut, och hur han hittade löpglädjen igen via Blodomloppet.
Vad händer när klockan inte längre betyder någonting? Olof Silvander har sprungit 1500 meter och hinder på landslagsnivå. Han har varit på träningsläger i Sydafrika istället för att fira jul hemma. Han har kört tusingar tills kroppen skrek stopp. I det här avsnittet pratar vi om resan från att jaga tider till att springa för att det är kul. Om hur det kändes att sätta sig bakom Sollentuna vallen och inse att karriären var över. Om att hitta frihet i att inte behöva stämma av varje krogkväll med träningskalendern. Och om varför ett lopp kan vara det som får folk att börja ge blod. Olof jobbar idag som kommunikatör på Blodomloppet och skriver om friidrott på Runner's World. Det här är ett samtal om löpning, identitet och att hitta det stora i det lilla.
Avsnittet presenteras i samarbete med Blodomloppet.
Guide
En grundträningsvecka på elitnivå
Så här såg träningen ut: ett tröskelpass, två kvalitetspass tisdag och lördag, ofta åtta till tolv gånger tusen meter. Långpanna på söndagen (16-20 kilometer), styrka med fokus på rehab, och distanspass mellan 6-10 kilometer.
Ångesten inför formtesten
Formtesten kunde skapa rejäl ångest. Målet var att köra tusingen i perfekt tempo, men ofta pressades kroppen för hårt. Skillnaden mot motionärer: på elitnivå handlar det om sekunder, inte minuter.
När kroppen sa stopp
Vid 23-24 års ålder började allt krakelera. Ont i ben och hälar, sedan panik vid startlinjen i Sollentuna. Beslut togs bakom Sollentuna vallen att karriären var över, medan loppet sköts iväg utan att världen stannade upp.
Första sommaren utan träningsschema
Efter avslut kom en fantastisk frihet: spontana krogkvällar, bortamatcher i Norrköping, och en hel sommar att fylla själv. Men när hösten kom blev frågan: vad får mig att må bra om inte klockan?
Från ekonomi till sportjournalistik
Under en tråkig nationalekonomiföreläsning bestämdes framtiden: idrottsvärlden var hemma. Efter pandemi och omtag började studierna i sportjournalistik, parallellt med sista elitåret.
Birmingham och svenska EM-guld
Nyss hemkommen från EM i Birmingham där Andreas Almgren tog guld. Olof reflekterar över resan från gemensamt träningsläger 2021 till guld 2024, en imponerande resa att följa på nära håll.
Blodomloppet och löpglädje
På Blodomloppet handlar det inte om tider, utan om att ha kul, umgås och njuta. En av-känsla med picknickkorg och vänner. Och samtidigt göra skillnad genom att uppmärksamma blodgivning, som behövs till cancer och förlossningar.
Så går du med i löpglädjerörelsen
Anmäl dig på blodomloppet.se, välj din ort eller spring på distans. Fem eller tio kilometer, eller gå femman med hunden. Sen fika, speaker, gäster och möjlighet att kolla om du kan ge blod. Turnén rullar vidare: Östersund, Sundsvall, Västerås och många fler orter.
Vanliga frågor
- Hur tränade en landslagslöpare i grundträning?
- En typisk vecka innehöll ett tröskelpass och två kvalitetspass (tisdag och lördag), ofta långintervaller som åtta till tolv gånger tusen meter. Söndagar var långpanna på 16-20 kilometer. Därtill två styrkepass med fokus på rehab och prehab, samt distanspass på 6-10 kilometer. Ingen tung styrketräning, mest skadeförebyggande övningar.
- Hur kändes det att sluta med elitlöpning?
- Beslutet togs bakom Sollentuna vallen när kroppen sa stopp vid startlinjen. Första tiden var fantastisk: frihet att göra spontana saker utan att stämma av med träningsschema. Men när hösten kom blev det svårt att hitta mening utan tider att jaga. Frågan blev: vad får mig att må bra om inte prestationen? Det tog tid att hitta svar.
- Vad är Blodomloppet och hur funkar det?
- Blodomloppet är Sveriges största motionslopp, en turné som går runt hela Sverige. Det handlar inte om tider, utan om löpglädje: spring fem eller tio kilometer med kompisar, få en picknickkorg, sitt och njut efteråt. Det finns speaker, gäster och underhållning på plats. Syftet är att uppmärksamma behovet av fler blodgivare. Du anmäler dig på blodomloppet.se och väljer din ort eller springer på distans.
- Varför ska man ge blod?
- Sverige har blodbrist och behöver fler givare. Blod går till cancerbehandlingar, förlossningar och akutvård. Många tror att det bara är till akuta fall, men mycket används vid planerade behandlingar. Att ge blod tar en halvtimme, du får fika efteråt och kan ofta göra det på arbetstid. Alla kan inte ge, men på blodomloppet kan du kolla om du kan och göra en intresseanmälan.
- Hur tränar en f.d. elitlöpare idag?
- Idag ligger träningen på ungefär fem löppass i veckan, två gympass, ett intervallpass och ett pass (troligen tempo eller fartlek). På sommaren blir det mycket cykling, mellan en och en halv och två och en halv timme. Fokus är att hålla igång och tycka att det är kul, inte att jaga tider. Några lopp dyker upp för att bocka av bucketlistan eller slå släktingar i tid.
- Vad händer efter en elitkarriär i löpning?
- För många handlar det om att hitta en ny identitet. När klockan inte längre avgör om dagen var bra eller dålig måste man hitta andra sätt att må bra. Det kan vara solsken, ett skratt från syskonbarn eller helt enkelt att njuta av det lilla. Några hittar vägen tillbaka till idrotten via journalistik, kommunikation eller coaching. Andra upptäcker löpglädjen på nytt, utan press.
- Hur var det att vara på EM i Birmingham 2024?
- Intensivt och fullt av intryck, som en sjudagars fest. Svenska framgångar med Andreas Almgren och Lovisa Lindhs guld på 3000 meter hinder gjorde det extra speciellt. För någon som själv har varit i den världen och känner löparna blir upplevelsen dubbel: både som journalist och som någon som förstår vad det innebär.