Välkommen till Lars "MaraLars" Andersson
Vi introducerar veckans gäst Lars Andersson, som har sprungit brödrostelopp sedan urminnens tider och har en imponerande karriär med tider från hela Skånes löparscen.
Lars Andersson debuterade på maraton med 2:27 utan maraträning. Nu om 90-talets löparkultur, hälseneskador och att bli äldre och sämre.
Året var 1998. Springtime i Helsingborg. Lars Andersson klockade 31:26 på 10km och var en av de riktigt duktiga. I det här avsnittet får vi träffa Lars som debuterade på maraton med fantastiska 2:27 – helt utan maraträning – och dagen efter körde dubbelpass. Vi dyker ner i 90-talets löparkultur när man faxade anmälningar till brödrostelopp i Köpenhamn, sprang barnlopp varje vecka och hade coacher som jagade en med sin Golf på Kullagatan. Vi pratar om hur det är att ha gjort sina bästa tider, att operera båda hälsenorna efter för många pass i spikskor, och om vägen från elitlöpare till funktionärsansvarig för Helsingborgs Marathon. Plus: en vårlöksdirekt som får alla att ifrågasätta sina livval.
Guide
Kenyansk distans på bana
Ett progressivt barnpass på 20x400m diskuteras, där farten ökar med 10 sekunder per kilometer från 5:00-fart ner till 3:50-fart. Ett roligt men tufft pass där joggvilan på 30 sekunder går obehagligt fort.
Löparkulturen på 90-talet
Hur det var att börja springa på 90-talet: tydliga säsonger, terräng på våren, inomhus på vintern, barnlopp på sommaren. Man faxade in anmälningar och sprang lopp varje vecka i Danmark.
Veckans drink: Vårlök och vermutt
En kontroversiell drink med vårlöksinfuserad vodka och två olika vermutter serveras. Inte direkt en kioskvältare, men perfekt för ovälkomna gäster.
Springtime med barnvagn
Lars sprang Springtime-loppet med treåriga Agnes i vagnen och körde 36:12 – snabbare än många gör utan vagn. Ett inofficiellt svenskt rekord på distansen.
Vigarano-maraton: 2:27 på debut
Historien om hur Lars fick följa med Anders Szalkai till ett maraton i Italien, helt utan maraträning eller meriter på distansen. Arrangören fick faxade påhittade tider från icke-existerande lopp.
25x400 med Anders Szalkai
Ett legendariskt pass där 15 planerade 400-metare blev 25, progressivt från 68 till 62 sekunder. Känslan var så bra att intervallerna bara fortsatte.
Dubbelpass dagen efter maraton
Efter 2:27 i Vigarano kördes ett dubbelpass dagen efter: 32 minuters morgonjogg och 39 minuters kvällsjogg. Inte den vanligaste återhämtningsstrategin.
Hälseneskador och comeback
Båda hälsenorna opererades 2014-2015 efter för många pass i spikskor. Sedan dess har formen inte kommit tillbaka på samma sätt, men höstens mål är sub-3 på maraton.
Från elitlöpare till coach och funktionär
Hur passionen för löpning förändrats från prestationsjakt till att coacha andra och engagera sig i Helsingborgs Marathon. Relationen till löpning handlar nu mer om att må bra än att prestera.
Vanliga frågor
- Hur kan man debutera på maraton med 2:27 utan maraträning?
- Det går om man är genomtränad med hård kvalitet på kortare distanser. Lars Andersson gjorde det 1999 genom att ligga på 80-130 km i veckan med brutala barnpass som 8x1000m i 3:00-fart. Första milen öppnade han på 34:11, höll jämnt tempo och levererade utan vägg. Dock är det inte rekommenderat – specialiserad maraträning med långpass ger bättre förutsättningar.
- Vad är ett kenyanskt distanspass på bana?
- Ett progressivt pass där farten ökar för varje intervall. Exempel: 20x400m med 30 sekunders joggvila, där första 400:n går i 5:00-fart (75 sek), nästa i 4:50-fart (72,5 sek) och så vidare ner till 3:50-fart (57,5 sek). Passet blir en mix av tröskel i början och rena intervaller mot slutet. Mentalt tufft eftersom joggvilan känns alldeles för kort.
- Hur såg löparkulturen ut på 90-talet?
- På 90-talet hade man tydliga säsonger: inomhus januari-februari, terräng på våren, barnlopp på sommaren och terräng igen på hösten mot Lidingöloppet. Det fanns mycket fler lopp än idag, särskilt brödrostelopp på 5-10 km. I Danmark gick det att springa barnlopp varje onsdagskväll. Man faxade in anmälningar och hade ofta coacher som stod och tog tid och skrek splits.
- Vad händer om man kör dubbelpass dagen efter maraton?
- Det beror helt på form och återhämtningsförmåga. Efter ett vältränat maraton där kroppen inte gick i vägg kan man faktiskt få en formtopp 10-14 dagar senare om man vilar lite och sedan kör kvalitet. Men det är riskabelt och inte standardrekommendationen. Normalt behöver kroppen flera veckors återhämtning efter ett maraton.
- Varför får man hälseneskador av spikskor?
- Spikskor ger mindre dämpning och förändrar landningsmönstret, vilket ökar belastningen på hälsenan. Om man kör två hårdpass i veckan med spikskor, både i hall och på bana, blir det en ackumulerad överbelastning. Varierad träning med olika skor och underlag minskar risken för ensidiga skador.
- Kan man glädjas åt långsammare tider när man blir äldre?
- Absolut. Många elitlöpare har det tufft när prestationerna avtar, men relationen till löpning kan förändras. Istället för att jaga personbästa kan man träna för välmående, coacha andra eller engagera sig i föreningsliv. Ett sub-3-maraton som veteran är fortfarande en stark prestation, även om det är långsammare än tidigare 2:27.
- Hur lång är Springtime-loppet i Helsingborg?
- Springtime är en kuperad 10 km-bana i centrala Helsingborg med cirka 120 höjdmeter. Det finns en lokal myt om att banan är lite kort, men exakt längd varierar beroende på årgång. Första fyra kilometrarna är tuffa med backar, sedan blir det inte lättare. En tumregel är att dra av cirka en minut från tiden för att jämföra med en flack 10 km.
- Vad är grunden i Anders Szalkais träningsprogram?
- Två kvalitetspass i veckan plus ett långpass är grunden. Med morgonjoggar måndag-onsdag-fredag som utfyllnad landar man på sex pass i veckan och 80-130 km beroende på nivå. Fokus på kontinuitet och att undvika många dåliga veckor i rad. Kvalitetspassen kan vara allt från långa intervaller till tröskel, anpassat efter säsong och mål.