Introduktion: känningar, skador och gråzonen
Vi introducerar ämnet och gästen Erika Ingelström. Avsnittet kretsar kring skillnaden mellan känningar och skador, och hur man ska navigera det mellanrummet.
Lär dig att känna skillnaden mellan känningar och skador. Naprapat Robin Ekwurtzel delar expertråd om när du ska vila, träna eller söka hjälp.
Varning: vi kommer att bli lite flummiga i det här avsnittet. Men på bästa sätt. Känningar, skador och den där jävla gråzonen däremellan – när ska du pusha och när ska du backa? Det är frågan många av oss brottas med varje vecka. I det här avsnittet får du lyssna på naprapat Robin Ekwurtzel från Nordic Refit som behandlat de flesta av oss (och våra skador). Han pratar om när kroppen skickar varningssignaler, hur du kan skilja på muskeltrötthet och överbelastning, och varför det blev mer flummigt med åren – att stress, jobb och livssituation påverkar kroppen mer än vi tror. Vi diskuterar också hur våra egna beteenden ofta är grundorsaken till skador, och hur du kan lära dig att lyssna på kroppen utan att bli paranoid eller helt ignorera varningssignalerna. Om du någonsin tänkt "är det här okej att springa med?" är det här avsnittet för dig.
Guide
Signaler från kroppen – första varningen
Känningar är kroppens sätt att säga att något behöver förändras. Diskussion om hur man kan lära sig tolka signalerna och när man ska agera snabbt.
Robin Ekwurtzel: naprapat och behandlingsfilosofi
Robin berättar om sin bakgrund som naprapat och hur en egen skada fick honom att upptäcka yrket. Han förklarar hur en behandling går till och vad som händer i kroppen.
Varför det blev mer flummigt
Robin delar sin insikt om hur stress, livssituation och mentala faktorer påverkar kroppsliga besvär. Det handlar inte bara om mekanik – det är större än så.
Morgonsmärta och inflammationstecken
Hur känns det på morgonen? Robin förklarar varför morgonsmärta ofta är ett tecken på inflammation eller överbelastning, och när det är dags att söka hjälp.
Att vara girig – när målet skymmer förnuftet
Diskussion om hur girigheten i träningen leder till dåliga beslut. När man är på väg mot ett mål kan det vara svårt att pausa, även när kroppen skriker stopp.
Neuroplastisk smärta och överbeskyddande nervsystem
Erika delar forskning om neuroplastisk smärta – när nervsystemet blir överbeskyddande efter trauma. Hur skiljer man på strukturell och mental smärta?
Beteenden och grundorsaker till skador
Ofta flyttar vi bara vårt skadebeteende till en annan aktivitet. Diskussion om hur man löser grundproblemet istället för att bara byta träningsform.
Vanliga frågor
- Vad är skillnaden mellan en känning och en skada?
- En känning är kroppens varningssignal – en ömhet eller irritation som säger att du behöver förändra något. Det kan vara att dra ner på tempot, vila en dag eller justera träningen. En skada är mer permanent och begränsande – du kan inte springa normalt längre, smärtan är tydlig vid belastning och kroppen behöver tid att läka. Gränsen är flytande, men om du har ont på morgonen, haltar eller smärtan ökar vid användning är det mer än en känning.
- När ska man söka hjälp hos en naprapat eller fysioterapeut?
- Om du har haft ont i mer än en vecka utan förbättring, om smärtan är värre på morgonen, eller om du haltar när du går eller springer – då är det dags att söka hjälp. De som kommer tidigt har oftast haft problem tidigare och vet att det lönar sig att agera snabbt. Väntar du flera månader blir det svårare att lösa. En bra tumregel: om du börjar fundera på om du borde söka hjälp, så borde du förmodligen göra det.
- Hur påverkar stress och livssituation mina löpskador?
- Stress belastar kroppen precis som träning gör. Ju mer stress du har – oavsett om det är jobb, privatliv eller träning – desto mindre återhämtning får kroppen. Många skador uppstår inte bara av löpningen i sig, utan av kombinationen av hårt träningsblock och stökigt liv. Kroppen försöker lägga energi där den behövs mest, och om du är mentalt överbelastad kan små känningar eskalera snabbare.
- Kan man springa med en känning, och i så fall hur?
- Ja, men lyssna noga. Om känningen är lätt och inte ökar under passet kan du springa lugnt. Testa med ett kortare, långsammare pass och känn efter hur kroppen reagerar dagen efter. Är smärtan värre på morgonen eller ökar vid belastning? Då ska du vila. Många känningar löser sig med en eller två veckors anpassad träning, men ignorerar du dem riskerar du att hamna i en riktig skada.
- Varför får jag samma skada om och om igen?
- Ofta handlar det om beteende, inte bara träningsvolym. Om du alltid pushar för hårt, ignorerar signaler eller tränar med för lågt energiintag kommer skadan tillbaka. Många flyttar bara sitt drivande beteende till en annan aktivitet när de blir skadade – cyklar lika hårt som de sprang, till exempel. Lös grundproblemet: varför pushar du så hårt? Vad driver dig? Förstår du det kan du bryta mönstret.
- Hur länge kan man behålla kondition och snabbhet vid skada?
- Det är individuellt, men grunden – hjärta och lungor – tappar du inte om du kör alternativ träning som cykel, rodd eller simning. Det du tappar är det specifika: löpstyrkan i benen, hårdheten i kroppen och känslan av att springa fort. Men det kommer tillbaka snabbare än du tror när du väl kan springa igen. Stressen över att tappa form är ofta värre än det faktiska tappet. Ge kroppen tid att läka, så kommer du ikapp.
- Vad är neuroplastisk smärta och hur påverkar den löpare?
- Neuroplastisk smärta är när nervsystemet blir överbeskyddande och skapar smärta utan att det finns en tydlig strukturell skada. Det kan uppstå efter trauma, stress eller en tidigare skada som läkt men där hjärnan fortfarande är rädd. Många löpare upplever detta efter längre skadeperioder – kroppen är läkt, men smärtan finns kvar. Lösningen är att försiktigt utmana kroppen och visa nervsystemet att det är tryggt att röra sig igen.